Är min anställde arbetare eller tjänsteman enligt kollektivavtal?

Kollektivavtalstillhörigheten är i största mån helt styrd av regler och därför inget som arbetsgivaren och den anställde själva kan komma överens om.

Notera också att det är av yttersta vikt att rätt kollektivavtal tillämpas för respektive anställd. Kollektivavtalstillhörigheten styr fundamentala kollektivavtalsrättigheter såsom, de årliga lönehöjningarna, minimilöner, övertidsersättningar, ob-ersättningar, semestervillkor, sjuklöner, föräldralöner, avtalspensioner och kollektivavtals försäkringarna (Fora eller Collectum/Alecta).

Så avgör du vilket kollektivavtal som skall tillämpas:

Börja alltid med att fastslå om den anställdes tjänst och/eller dess huvudsakliga arbetsuppgifter är tjänstemannamässiga eller arbetarmässiga.  

Är de arbetarmässiga används det arbetaravtal som Gröna arbetsgivare slutit för den aktuella branschen. Detta gäller oavsett om den anställde har någon facklig tillhörighet eller ej och oavsett vilken facklig tillhörighet eventuellt har (Gröna arbetsgivare har arbetaravtal endast med Kommunal och för skogsbranschen med GS-facket). Är de tjänstemannamässiga måste den anställdes fackliga tillhörighet fastslås.

Om den anställde är medlem i något av den aktuella branschens kollektivavtalsbärande tjänstemannaförbund (= de tjänstemannaförbund Gröna arbetsgivare tecknat kollektivavtal med i den aktuella branschen) skall ovillkorligen det kollektivavtalet tillämpas för den anställde.

Om den anställde inte är med i något fack alls eller är medlem i ett icke kollektivavtalsbärande fack, ska arbetsgivaren tillämpa det tjänstemannaavtal som är mest logiskt/lämpligt med hänsyn till tjänstens innehåll och utformning (Gröna arbetsgivare har tjänstemannaavtal med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, Unionen samt SLF och SVF – dock inte med samtliga i alla av Gröna arbetsgivares branscher).

Vad är arbetssysslor och tjänstemannasysslor?

Tjänstemannasysslor är typiskt sett; administrativa sysslor, personalledning, planering, inventering, utredning, uppföljning/analys och utvärderingsarbete, schemaläggning, budgetarbete, ekonomistyrning, fakturering, bokföring, bokslut, lönehantering, certifieringsarbete, marknadsföring, PR-arbete och kundvård etc.

Arbetarsysslor är således typiskt sett mer ”handgripliga/praktiska” och icke administrativa. Det skall dock noteras att även arbetartjänster kan innehålla inslag av administration och personalledning men då aldrig i någon större omfattning.

Vissa yrken har trots att de inte är överdrivet ”administrativa” utan kanske till och med tämligen ”handgripliga” ändå, av historisk hävd (ofta på grund av krav på högre akademiska studier) kommit att klassas som tjänstemannayrken. Exempel på sådana yrken som ändå alltid skall klassas som tjänstemannayrken är; Receptionist, Veterinär och Sjukgymnast.

Hur gör jag om tjänsten innehåller både arbetar- och tjänstemannasysslor?

Reglerna för att avgöra vilket kollektivavtal en blandad tjänst skall tillhöra är följande:

Om en tjänst utformats så att den innehåller både tjänstemanna- och arbetarsysslor skall arbetsgivaren, utifrån de faktiska förhållandena, avgöra vilken av dessa som dominerar. Den kategori av sysslor som dominerar tjänsten avgör om det är en tjänstemanna- eller arbetartjänst. När väl detta är fastslaget går man vidare till punkterna 2 och 3 för att slutligt avgöra vilket kollektivavtal som skall tillämpas.  

Notera att en tjänst således aldrig kan bestå av 50% arbetarsysslor och 50% tjänstemannasysslor – en kategori av sysslor måste fastslås som den dominerande. Detta kallas ibland för Huvudsaklighetsprincipen.