Hur räknas uppsägningstiden?

Det kommer emellanåt frågor till arbetsgivarjouren om hur uppsägningstiden räknas. Här förklarar vi detta genom några korta frågor och svar.

När blir sista anställningsdag vid en uppsägning?

Vilken dag gäller som uppsägningsdag respektive sista anställningsdag? Om en uppsägning t ex sker den 16 september 2018 med en månads uppsägningstid -  ger det sista anställningsdag den 15:e eller den 16:e september 2018?

Det är samma dag i månaden som uppsägningen överlämnas som sedan ska vara sista anställningsdag i den månad uppsägningstiden löper ut. I exemplet är därför sista anställningsdag den 16 september 2018. Om frågan skulle handla om en uppsägning av en tidsbegränsad anställning med en uppsägningstid på två veckor gäller samma resonemang, dvs det är samma dag i veckan som uppsägningen sker som sedan är sista anställningsdagen i den vecka uppsägningstiden löper ut.

Påverkas uppsägningstiden av att månaderna är olika långa?

I kollektivavtalen står det att uppsägningstiden vid uppsägning av en tillsvidareanställd är ett antal månader beroende på anställningstiden. Vad menas egentligen med ”månader”? Påverkas uppsägningstiden av att olika månader är ju olika långa? Blir uppsägningstiden längre om en uppsägning t ex sker den 1 mars istället för den 28 februari, vilken dag blir sista anställningsdag i de båda fallen om uppsägningstiden t ex är två månader?

Det normala är att man räknar kalendermånader, dvs att om en uppsägning sker den 28 februari så är sista anställningsdag vid två månaders uppsägningstid den 28 april, och om uppsägningen sker den 1 mars så blir sista anställningsdag den 1 maj.

Vad menas med anställningstid då man ska fastställa uppsägningstiden?

Är det enbart anställningstiden i den pågående anställningstiden som räknas eller ska även tidigare anställningar räknas med?

Vid beräkning av anställningstid enligt LAS gäller att det är all anställningstid hos samma arbetsgivare som ska räknas. Anställningsformen spelar ingen roll, dvs att tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar är likvärdiga i detta sammanhang. Likaså saknar anställningens omfattning betydelse, dvs heltid och deltid räknas lika. Anställningstiden behöver inte heller ha varit sammanhängande och befattningen eller typen av tjänst spelar ingen roll. Notera även att tid då en arbetstagare varit frånvarande under en anställningsperiod räknas - t ex vid sjukfrånvaro, föräldra-, och studieledighet. Dessa regler gäller för övrigt även då man ska räkna ut anställningstiden vid fastställande av turordning (22 § LAS).