“Innovation är framtiden för gröna näringar”

Foto: Juliana Fälldin

Universitetslektor Per Frankelius förmedlade både hopp och framtidstro när han pratade innovation på Gröna arbetsgivares förbundsstämma. – Stora portioner innovationskraft är en viktig del av framtiden för de gröna näringarna, förklarade han.

Per Frankelius blev känd för många av Gröna arbetsgivares medlemsföretag när han för några år sedan i en vetenskaplig artikel kritiserade klimatpanelen IPCC:s sätt att räkna på lantbrukets utsläpp av växthusgaser. Experterna hos FN hade inte tagit hänsyn till fotosyntesens fulla effekt, upptäckte Frankelius när han granskade deras rapporter.

Sedan dess har han fortsatt att driva flera vetenskapliga projekt kopplade till de gröna näringarna och de utmaningar och målkonflikter som står för dörren. De flesta av hans projekt går ut på att stimulera innovativa processer och utveckling, i första hand inom lantbruket där han ser innovation som en mycket viktig del av både lönsamhet och ett framgångsrikt klimatarbete.

Per Frankelius är uppfinnare, visionär och en mycket underhållande talare. Han förklarar att stigbygeln är "världens viktigaste uppfinning". Den ledde kavallerister till stora segrar, vilket så småningom lade grunden för den industriella revolutionen. Någon ny innovation med samma sprängkraft som stigbygeln ser han inte komma. Men han är orubblig i sin tro på innovationens kraft, i synnerhet för de gröna näringarna.

Innovation är lösningen på låg lönsamhet

– Den gröna sektorns produktivitet är mycket stor, men affärsmodellen haltar konstaterar Frankelius. Lönsamheten inom exempelvis jordbruket är inte så stor som den skulle kunna vara. Han konstaterade att vi kan bli bättre på att skapa affärer.

Samtidigt är han hoppfull inför framtiden och lösningen på bristerna i lönsamheten stavas bland annat innovation. Ett begrepp som, menar Frankelius, rymmer mycket mer än vad vi generellt tänker oss.
– I Sverige likställer vi innovation med uppfinningar och forskning, men det ger oss inte riktigt hela bilden. Marknadsföringen och insteget är minst lika viktiga komponenter här, menar Frankelius.

Han ser stora möjligheter till snabb utveckling om också synen på innovation breddas en aning.

Marknadsföring och insteg

Att lyssna och lära är absolut grundläggande för att en innovation ska bli framgångsrik.
– Marknadsföring innebär att lyssna och lära från kunder, ordagrant; att föra sig på marknaden och lära sig förstå den. Med insteget menar jag att användare faktiskt börjar nyttja det nya, förklarade han.

Den framgångsfaktor för innovativa processer han trycker mest på är samarbetet mellan både människor och organisationer.
– Innovationsprocessen kräver en kontext, en miljö som gynnar innovation så att man kan skapa bra gäng och köra, förklarade han.

Han tar upp ett stort antal innovationer med stor potential att förändra modernt jord- och skogsbruk i grunden. Bland annat beskriver han ett flertal framgångsrika projekt för sensor- och AI-stödd precision, kemikaliefri ogräsbekämpning, jordvård genom minskad markpackning, underjordisk droppbevattning, fältrobotar, självkörande traktorer, olika typer av datainsamling och avancerade uppkopplade system för bland annat djurvälfärd. Några av projekten är han själv involverad i som forskare och uppfinnare, andra följer han på håll, för att han tror på dem.

Mänskliga möten

Per Frankelius betonar vikten av samtal och möten mellan människor. Ensam är inte stark, förklarade han.
– För att nå ända fram med en innovation krävs att man identifierar och lär känna intressanta människor. Innovationsprojekt kräver hög etik och hög flexibilitet och sådant får man till genom att ses och ha trevligt tillsammans, gärna med hjälp av en facilitator som hjälper till med korskopplingen mellan människor och deras fina idéer.

Text: Mia Sahl