Krönika: Kan vi rädda en fungerande lönebildning?

Foto: PMAGILinnea Carlsson

I varje avtalsrörelse brukar man säga att det aldrig varit svårare att bli överens. Och med rätta ska man ha respekt för vad en avtalsrörelse kan leda till.

LOs avtalssekreterare, Torbjörn Johansson, liknande inledningen på Avtal 2020 med ett kosläpp. "Ett antal personer från fack och arbetsgivare springer ystra runt, skuttar och hoppar. Det blir lite spretigt med alla deras utspel om lönenivåer och annat."

Eftersom jag har läst boken Svenska Lantraser blev jag lite orolig. I denna bok finns en beskrivning av diverse korsningsexperiment som gjordes för att återskapa uroxen som dog ut på 1620-talet. Experimenten fick snabbt resultat – men med ett utseende som mer påminde om den gamla uroxen kom också snabba beteendeförändringar. Och just där hittade jag den fotnot som jag mindes så väl:

"Möjligen finns dessa egenskaper vilande i de flesta nötkreatur. Varje kobonde kan intyga att kalvar som föds ute och får växa upp utan att hanteras av människor kan bli mycket svårhanterliga och aggressiva. Under första halvan av 1950-talet kom en större besättning SRB-kor i Kronobergs län att förvildas. Efter nästan ett och ett halvt år i frihet tvingades man skjuta de flesta. De uppförde sig som helt vilda djur. Liknande exempel finns från andra håll i världen."

Om parterna på arbetsmarknaden kan förvildas lika snabbt vet vi inte. Men i de flesta länder är relationerna mellan arbetsmarknadens parter präglade av mycket mer aggressivitet och konflikter och mycket mindre av ett gemensamt ansvarstagande.
Den fungerande lönebildningen ska inte tas för given. Nu känns 70- och 80-talet, med konflikter och luft i lönekuvertet, långt borta. Och tiden före Saltsjöbadsavtalet, när Sverige hade det högsta antalet konfliktdagar per anställd i världen, minns väl ingen.
Ju färre som minns, desto lättare är det att tro att en väl fungerande lönebildning kommer utan större ansträngningar.

Omvärlden är dessutom osäkrare än på länge. Konjunkturen har mattats av i Sverige. Det borde mötas med räntesänkningar, men räntan är redan negativ. I vilken utsträckning och hur finanspolitiken kan användas för att stimulera efterfrågan om konjunkturen vänder kraftigt nedåt kommer hamna mitt i förhandlingarna mellan regeringen och deras samarbetspartier.
Det politiska systemet har dessutom stora förhoppningar om vad partssystemet ska klara av.
En utredning om arbetsrätten ska presentera sina förslag i maj 2020 och dessa ska verkställas om inte parterna blir överens om något annat.

Arbetsförmedlingen genomgår en kraftig neddragning av resurserna och en stor omorganisering samtidigt som de rekryterar en ny GD. Detta i en situation med fler varsel och ökande arbetslöshet.
Vidare finns en EU-process om minimilöner som går helt på tvärs med hur vi organiserat arbetsmarknaden i Sverige. Här har parter och politik ett stort intresse av att tillsammans slå ett slag för att den bäst fungerande lönebildningsmodellen i Europa inte slås sönder.

Slutligen – till våren ska alla utsläppta kor in i båset igen – och de ska vara lagom nöjda med utfordringen under den kommande avtalsperioden. Desto mer de förvildas desto svårare kommer detta att bli och desto större risker för besvikelser.
Jag tror inte att det är omöjligt. Men det kommer kräva ansträngningar av alla parter.