Landsbygdens revansch– fler flyttar ut

Under många år har det funnits en trend av urbanisering. Den kosmopolitiska, världsmedborgaren, har varit idealet, och staden har stått för det aktiva och produktiva, i jämförelse med landsbygden som fått stå för det oönskade och dödsdömda. Nu syns en förändring: människor i storstäder börjar flytta ut, drömmen om den urbana miljön får konkurrens av drömmen om naturen, lugnet och landsbygden.

– På lång sikt finns absolut en trend av urbanisering. Men parallellt med detta finns också en annan utveckling, en motkraft. Det har vi sett tidigare, till exempel på 70-talet med gröna vågen, men på senare år har vi också sett en kraftig tillväxt för dem som väljer att bosätta sig utanför storstaden.

Det berättar Markus Uvell som nyligen berättade om denna trend på ett seminarium i Gröna arbetsgivares regi. Uvell är opinionsanalytiker och har under många år arbetat med att undersöka och analysera svenska väljarsympatier, bland annat som grundare och vd för undersökningsföretaget United Minds, som vd för näringslivets tankesmedja Timbro och sverigechef för PR-byrån Kreab. Idag driver han analysföretaget Nordic Public Affairs Research i egen regi. Flera samverkande faktorer bidrar till att många väljer bort städerna för att istället bo en bit längre ut på landsbygden, bland annat kostnadsläget och värderingar. Ny teknik bidrar också.

– I takt med att det kommer tekniska förutsättningar för att pendla och att jobba på distans, blir det onödigt att bo i storstaden bara för att du jobbar där, säger han. 

Det kan också handla om att flytta ifrån någonting.

– När till exempel brottsligheten ökar i storstäderna, lockas många också av landsbygdscentrum med sjunkande brottslighet och sjunkande andel bidragsberoende.

Framför allt är det barnfamiljerna som väljer att lämna städerna och att bosätta sig i landsbygdskommuner runt omkring städerna.

– I Stockholm ser vi till och med en nettoutflyttning av barnfamiljer – fler lämnar än som tillkommer. 

Enligt SCB kommer det redan år 2026 att finnas fler barn i landsbygdskommuner än i storstadskommuner, säger Markus Uvell. Men det är inte bara en flykt från obehag det handlar om. Enligt Markus Uvell är det många fler som egentligen vill bo på landsbygden än i storstaden, och han tycker sig se strömningar i samhällsattityderna.

– Jag tror det finns starka strömningar som handlar om tillbaka till ursprunget, till familjen och naturen. Det är i så fall en revansch för det som kallas "somewhere-värderingar", alltså människor som känner sig rotade på en viss plats, till skillnad från geografiskt oberoende världsmedborgare, säger han. Ofta hittas dessa mer konservativa värderingar mest bland äldre generationer. Så är det emellertid inte denna gång, berättar Markus Uvell.

– Dessa tendenser är som starkast i de yngre generationerna tillsammans med de äldre generationerna.

Bland tonåringar finns starka ideal kring traditionella saker. De allra yngsta och de äldsta har ganska
lika värderingar, en förändring som ganska nyligen har observerats, säger han.

– När man frågat de yngsta om status, har deras högsta statusmarkör varit att kunna hålla ihop i ett förhållande, att vara en bra förälder och liknande. Att unga idag är mer ytliga och att alla vill bli youtubers och liknande är en mytbild. Landsbygdens revansch skapar naturligtvis möjligheter för företagen som är verksamma där.

– Men för att de ska gå att ta tillvara krävs att lokala politiker och andra agerar och skapar bra förutsättningar för företagande. På landsbygden kan det handla om att åstadkomma en snabbare hantering av bygglov, skapa tillgång på användbar mark och öka hastigheten i olika tillståndsprocesser, till exempel.

– Landsbygden behöver vara en fungerande ekonomisk miljö, inte bara en sovstad. För att åstadkomma det krävs en regional och lokal företagspolitik, säger Markus Uvell. 

Han tror samtidigt att mer politik kan vara fel väg att gå.

– För dem som flyttar från stad till land kan det handla mer om att politiken ska göra mindre, inte mer. Mindre regleringar, mindre skatter och så vidare. Det tror jag kan bli en utmaning för många politiker.