”Nu tänker alla på hur de lyfter”

Foto: Oskar Omne

Det går på ett ögonblick att lyfta fel. Få vet hur lite som krävs för att belastningen i ryggen ska bli hundratals kilo helt i onödan. På Vallentuna Djurklinik har personalen fått en digital utbildning. Nu påminner de varandra och tar alltid fram hjälpmedel när ett djur ska flyttas.

Under hösten har Arbetsmiljöverket tittat närmare på djursjukvårdens arbetsmiljö. De har gjort inspektioner och bland annat undersökt risker för belastningsskador. Eftersom det finns krav på företagen att utbilda personalen i hur de kan undvika arbetsskador, beslutade Gröna arbetsgivare att erbjuda medlemmarna ett digitalt material.

Sandra Nordström Ohlzon, som är arbetsmiljöutvecklare och knuten till Gröna arbetsgivare, har därför tagit fram en digital utbildning. Den är 45 minuter lång och ger medarbetarna konkreta råd. De får också en inblick i vilka lagkrav som gäller och vilka hjälpmedel som finns för en bättre ergonomi.

– Alla vet hur man egentligen ska göra tunga lyft. Men alla inser inte vilka krafter det rör sig om när de gör fel och vad konsekvenserna kan bli. Därför har jag tagit fram skisser som visar att den som belastar ryggen fel, utsätter diskarna för hundratals kilo extra vikt helt i onödan. Det brukar få folk att tänka efter, säger Sandra Nordström Ohlzon, med ett förflutet som sjukgymnast, innan hon utbildade sig till arbetsmiljöingenjör.

En av de arbetsplatser som Arbetsmiljöverket har kontrollerat är Vallentuna Djurklinik, norr om Stockholm. Det utmynnade i en lista med synpunkter, som nu alla är åtgärdade.
Mia Svensson, som är klinikchef, legitimerad djursjukskötare och narkossköterska, vände sig till Gröna arbetsgivare och fick hjälp. Hon samlade personalen till ett möte och tillsammans tog de del av den digitala utbildningen.

– Jag kan verkligen rekommendera utbildningen. Den gav medarbetarna nya insikter och fick alla att reflektera kring ergonomin. Så fort ett djur ska lyftas påminner alla varandra nu om att hämta båren. Tidigare hände det att medarbetare tyckte att det var omständligt och lyfte djur utan hjälpmedel, säger Mia Svensson.

Hon berättar att det är många tillfällen då djur behöver lyftas. Det händer till exempel varje gång ett djur sövs för ett ingrepp. Större hundar, som rottweiler, kan väga omkring 50 kilo, eller mer. Även om djurägaren ofta är med och lyfter, kan det bli tungt. Ibland händer det att djur som lyfts i vaket tillstånd får panik eller krampar, vilket kan bli svårt att hantera även för två personer. Därför används bårar för att förflytta djuren. En variant är på hjul och i den andra hänger djuret som i en vagga.

– Förändringen som jag ser hos medarbetarna är att de tänker på hur de lyfter, hur de står, att räta på sig och inte hänga med nacken. Tidigare kunde de hänvisa till att de är unga och starka, eller säga att det går så snabbt att lyfta, säger Mia Svensson.

Kliniken har dock inte haft någon personalskada, berättar Mia Svensson. Och med sina 33 år i branschen hade hon långt före inspektionen sett till att alla operations- och undersökningsbord är höj- och sänkbara. De har sadelstolar som är höj- och sänkbara. Arbetsskorna är utprovade för att motverka belastning från klinikens hårda golv. Till fodersäckar används pirror och kunderna får hämta dem själva från hyllan.

– Trots allt tror jag att det är en fördel att vårt jobb är omväxlande. Vi rör oss mycket och sitter inte stilla långa stunder, säger Mia Svensson.
Hon får medhåll av Sandra Nordström Ohlzon, som anser att variationen minskar risken för belastningsskador:

– Yrket är varierat i tempo och i graden av belastning. Vi är faktiskt gjorda för att röra på oss och för lite belastning är inte heller bra.
Sandra Norström Ohlzon rekommenderar dem som riskerar belastningsskador att stärka muskulaturen i mage och rygg för att få en bättre stabilitet. Hon understryker också betydelsen av så kallade mikropauser.

– Det kan räcka med ett avbrott i två minuter för att sträcka på sig, knäböja och röra armarna. Kroppen behöver syresättas för att orka. Det gäller till exempel vid operationer. Där står personalen länge i statiska positioner och full koncentration. Det mår ingen bra av, säger hon.
Till de utmaningar som hon ser på kliniker hör även hanteringen av djuren när de sitter i burar. Det kan vara svårt att alltid ha djuret i en korrekt arbetshöjd.

– Men vad som framför allt bidrar till skador är "ska-bara"-tänkandet och "det-går-ju-så-snabbt"-föreställningen, att det går att vinna tid på att strunta i hjälpmedel. Faktum är att den verkliga tidsbesparingen i det långa loppet kommer av att göra rätt, säger Sandra Nordström Ohlzon.

Text: Cecilia Stenshamn