Ordförandeord: Mats Sandgren

Gröna arbetsgivares skogssektion

Foto: Martina Wärenfelt

Våren 2020 har varit dramatisk på många sätt, inte minst för skogsbruket. Den utländska arbetskraften som vi är så beroende av hindrades från att komma hit när gränserna stängdes. Undantag gjordes för lantbruket, men inte för skogen.

En stelbent tolkning av EU-direktiv gjorde att många entreprenörer inom skogsvården inte visste om de skulle klara av sina åtaganden. I elfte timmen kom beskedet att inresa för dessa personer ändå skulle bli möjlig, detta efter påtryckningar inte minst från Gröna arbetsgivare. Det gjorde att de flesta till slut kunde bedriva sommarsäsongen som planerat, men det skapade stor oro och osäkerhet på många håll och under våren och försommaren har vi fått se många mer eller mindre lyckade lösningar för att klara planteringssäsongen.

Vad kan vi då lära oss av corona-våren?

Skogsbruket är en viktig del av svensk basindustri och dess betydelse för landet och samhällsekonomin är oomtvistad. Mot den bakgrunden är det obegripligt hur våra politiker och myndighetspersoner sjabblade bort frågan om skogsbrukets utländska arbetskraft. Nu löste det sig till slut men vad hade hänt om inte Gröna arbetsgivare och andra skogsintressenter legat på? Det känns som en minst sagt olustig och rättsosäker situation.

Vi måste som alla andra branscher ha klara spelregler och också kunna lita på att de följs av dem som är satta att leda landet.n viktig del av ett fungerande skogsbruk är en långsiktig planering. Att alla våra medlemsföretag ska kunna planera i god tid förutsätter att regelverken är tydliga och inte sätts ur spel. Det hände i år när arbetskraften inte kunde komma in i Sverige. Det får inte hända igen.

Politiker och beslutsfattare på myndigheter måste se till att regelverken speglar den verklighet vi lever i och ta hänsyn till skogsbrukets samhällsbärande funktion. Självklart ska företagen ha förutsättningar att planera för kommande säsong.

Mats Sandgren,
Ordförande, skogssektionen