Gröna arbetsgivare ställer villkor för ökad konkurrenskraft
Idag har Gröna arbetsgivare utväxlat krav, så kallade yrkanden, med våra fackliga motparter GS-facket, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Det är kollektivavtalen för Sveriges skogsbruk som nu ska omförhandlas som en del av industriavtalet. Utgångspunkten är att kommande förhandlingar ska leda till ökad konkurrenskraft för alla våra medlemsföretag.
– Vår prioritet i den här avtalsrörelsen är att hantera det mycket bekymmersamma ekonomiska läget så att våra medlemsföretag får bästa möjliga villkor för att vara konkurrenskraftiga och fortsätta skapa arbetstillfällen, säger Örjan Lenárd, förhandlingschef på Gröna arbetsgivare.
Industriavtalet är alltid är först ut i avtalsförhandlingarna och bestämmer ”märket”, alltså den löneökningsnivå och avtalsperiod som ska gälla. Totalt finns ett 30-tal kollektivavtal inom Gröna arbetsgivare som alla löper ut under kommande vår och sommar. Även de avtal som inte ingår i industriavtalet har då ”märket” att hålla sig till.
Ge företagen bättre möjlighet att anställa
De krav som avtalsparterna nu lämnat över till varandra rör de allmänna villkoren i kollektivavtalen. Förhandlingarna kring lönenivåer samordnas mellan arbetsgivarna inom industrin och hanteras i slutet av förhandlingsperioden.
– De krav vi ställt handlar till exempel om att justera villkoren kring arbetstidsförläggning och löneavtal, för att förbättra möjligheterna för företagen att anpassa arbetstiden efter beläggning och att kunna premiera medarbetare som utför en särskilt bra arbetsinsats, säger Örjan Lenárd.
– Frågor kring arbetstidsförläggningen är viktiga för både skogsyrkenas och branschens attraktivitet. Det är också rimligt att företags olika förutsättningar och enskilda medarbetares prestationer får styra lönesättningen.
Industriavtalet viktigt i en osäker tid
Under 25 års tid har industriavtalet framgångsrikt lagt riktmärket för svensk lönebildning. Resultatet har varit ökad konkurrenskraft för företagen och goda reallöneökningar för löntagarna.
Inför 2023 års avtalsförhandlingar är dock förutsättningarna annorlunda med höginflationsekonomi, lågkonjunktur och en orolig omvärld. Anmärkningsvärt är att industrifacken samtidigt lagt fram de högsta löneökningskraven i industriavtalets historia.
Majoriteten av våra medlemsföretag är mindre arbetsgivare som har små ekonomiska muskler att kunna hantera en långvarig kris. Därför är det viktigt för Gröna arbetsgivare att under förhandlingarna hålla nere kostnadsökningarna så att medlemmarna får bästa möjliga villkor för att hantera konjunkturnedgången.
Avtalsrörelsen berör hela Sveriges ekonomi
Allt som allt berörs drygt 2 miljoner löntagare, tiotusentals företag och hela Sveriges ekonomi av avtalsrörelsen. Sammanlagt är det 450 av totalt 650 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden som löper ut i vår. För Gröna arbetsgivare handlar det om ungefär 4 000 medlemsföretag med runt 30 000 anställda.
- Förenkla och anpassa löneavtalen så att de lokala parterna kan förhandla och komma överens om löner, för att ge företagen möjlighet att premiera enskilda individers arbetsprestationer.
- Avskaffa individgarantier, generella löneökningar och centralt bestämda fördelningsregler.
- Inför årsarbetstid och möjliggör säsongsvarierad arbetstid utan krav på lokal överenskommelse, mot bakgrund av att skogsbranschen är säsongsbetonad.
- Flextid för arbetare ska kunna tillämpas om arbetsgivare och arbetstagare är överens och förutsatt att det finns ett fastlagt arbetsschema.
- Ta bort förbudet mot nattarbete när arbete måste utföras vid brandrisk enligt MSB:s brandriskprognos FWI-index (dygn) klass 4 och högre.
- Ta bort begräsningar rörande visstidsanställningar för tjänstemän.
- Ge arbetsgivare ökade möjligheter till individuella överenskommelser vad gäller ordinarie arbetstid för tjänstemän.
- Avskaffa ATK och lägg istället värdet på lönen.
- Uppdatera driftsenhetsbegreppet, som är förlegat. En enskild maskingrupp ska kunna utgöra en egen driftsenhet utan att lokal överenskommelse krävs.
- Fortsätt förenklingen och moderniseringen av Skogsavtalet, exempelvis genom att se över arbetstagardefinitionen, som är krånglig och svår att tillämpa och inte finns i andra branscher inom industrin.
