Praktikanter löser personalbehovet

Annelövsgrisen har uppåt 30 anställda på lönelistan trots att antalet årsarbeten sammanlagt bara motsvarar sju och en halv heltidstjänst. Några arbetar bara helger, en del jobbar halvtid och några har fyradagarsvecka. För Bengt Hellerström, som sköter pappersarbetet i företaget, är det ett ständigt pusslande.

– Vi har löst en stor del av vårt personalbehov genom att vara öppna för att ta emot praktikanter från gymnasiet, yrkeshögskolan och olika arbetsmarknadsprojekt. Det går snabbt att se om en person har fallenhet för arbetet och är villig att jobba, säger Bengt Hellerström. Företaget har under flera år haft ett samarbete med Svalöfs gymnasium – tidigare lantmannaskola – och ställt upp med praktikantplatser.

Vi har även sedan några år tillbaka hållit i undervisningen när det gäller praktisk svinskötsel åt Svalöfs gymnasium. Nu vet vi inte riktigt hur det går med det. Det beror på hur många ungdomar som söker sig till naturbruksprogrammet och djurskötarutbildningen, säger Bengt Hellerström.

Han brukar räkna med att det tar ungefär ett år från det att man anställt en utbildad djurskötare tills dess att personen i fråga kan ta fullt ansvar och släppas på egen hand i stallarna.

– Varje praktikant och nyanställd har en mentor att vända sig till. Sedan har vi listor uppsatta på veckans rutingöromål i varje stall. Så blir någon osäker är det bara att gå dit och läsa på, säger Bengt Hellerström.

Linnéa Andersson är ett exempel på en djurskötare som gått hela vägen från gymnasiepraktikant, till extraknäckande inhoppare till fast anställd. I dagarna har hon precis börjat sin utbildning till lantmästare i Alnarp.

– Tiden som praktikant var jättebra för min del. Det var roligt att komma ut och se hur saker och ting fungerade i verkligheten. Sedan gav det mig en möjlighet att visa framfötterna. Det gjorde att jag fick vikariat och så småningom fast anställning, berättar Linnéa Andersson.

Framöver funderar hon på att använda sitt tredje år på utbildningen för att inrikta sig på animalieproduktion.

Bengt Hellerström och kollegan Kent Nilsson startade Annelövsgrisen för 17 år sedan. Men just de här dagarna i början av hösten tar Cecilia Klasson och Simon Åkerblom över verksamheten. Cecilia Klasson är lantmästare och förman på företaget och Simon Åkerblom är veterinär.

– Jag hade tänkt att dra mig tillbaka men de vill ha mig kvar för att sköta ekonomin och pappersarbetet, säger Bengt Hellerström och ser ganska nöjd ut med lösningen. Han lyfter fram vikten av personalvård för att hålla nere omsättningen av anställda.

– Vi försöker göra saker tillsammans. Allt från grillkvällar för hela familjen till julbord med respektive. Vi brukar även åka tillsammans till branschutställningar som Elmia och Borgeby fältdagar. Han menar att lönen kanske inte alltid är det viktigaste, utan det gäller att ge medarbetarna ansvar och inflytande över sitt jobb.

– Vi är frikostiga när det gäller friskvårdsbidrag, något som de flesta utnyttjar. Sedan har vi även ett bonussystem som brukar ge ett antal tusenlappar lagom till sommarledigheten, säger Bengt Hellerström.

Men inflödet av praktikanter till Annelövsgrisen har sinat. Just nu har man ingen praktikant på företaget. Förutom få sökande till djurskötarutbildningarna så har omstöpningen av arbetsförmedlingen gjort att Bengt Hellerströms gamla kontakter därifrån har slutat höra av sig.

– Vi har haft ett bra samarbete med den lokala arbetsförmedlingen och tagit emot nyanlända som fungerat utmärkt. En syrian som var veterinär, visserligen specialiserad på kyckling, men som var här i två år och arbetade som djurskötare. Han fick sedan jobb som förman på en kycklingfarm, så han hamnade på rätt ställe.

För honom betalade vi ingen arbetsgivaravgift. Bengt Hellerström har varit engagerad i projektet Grön integration, där han har deltagit i introduktionsmöten för nyanlända akademiker inom den gröna näringen.

– I vårt växtodlingsbolag hade jag en agronom som också var från Syrien. Även för honom har gått bra.

Han hamnade hos Hushållningssällskapet och Nematodlaboratoriet. Bengt Hellerström tycker dock att företaget med tiden har haft allt mindre nytta av arbetsförmedlingen.

– Det är ju inte alla som passar att jobba som djurskötare. Och de senaste åren har förmedlingen kämpat med att trycka ut folk i jobb som inte har de bästa förutsättningarna för att lyckas i arbetslivet. Där har vi varit väldigt restriktiva. På en så här pass liten arbetsplats tar det mycket tid och kraft om en person är helt ointresserad av djurskötsel eller som inte vill jobba, så det vill
man ju undvika, säger Bengt Hellerström