"Tillsammans löser vi rekryteringskrisen"

Vi har åkt ut till Alnarp för att fotografera. Runtomkring oss sorlar morgonpigga studenter över sin frukost på restaurang "Syltan". Härifrån lantbruksuniversitet utexamineras lantmästare, hortonomer och trädgårdsingenjörer. Det bedrivs forskning och på universitetsområdet finns även en rad fristående företag som har med odling att göra.

– Tyvärr räcker de som utbildas här i Alnarp inte till, inte på långa vägar. Och det stora behovet finns mer på yrkesgymnasial nivå, som djurskötare och trädgårdsanläggare, säger Jan Andersson.
Just nu håller arbetsförmedlingen på att bemanna projektet "Mer mat - fler jobb". Totalt är det 15 personer över hela landet som ska delta i projektet och hjälpa till med kompetensförsörjningen inom livsmedelssektorn. Det handlar om alltifrån mindre jordbruks- och trädgårdsföretag till stora livsmedelskoncerner.

Projektet, som pågår från 2019 till och med 2021 finansieras av ESF, Europeiska socialfonden. Projektet tar sitt avstamp i den nationella livsmedelsstrategin som antogs i riksdagen 2017 och som gäller fram till 2030. Tanken är att Sverige ska bli mer självförsörjande när det gäller livsmedel, vilket i sin tur kräver att fler arbetar med livsmedelsproduktion.

– Vår förhoppning är att det här projektarbetet övergår till en permanent organisation där vi kan fortsätta att samarbeta med företagen i branschen, oavsett om det är i arbetsförmedlingens regi eller ej, säger Jan Andersson och syftar på den genomgripande förändring som myndigheten just nu genomgår, där ingen riktigt vet vad slutresultatet blir.

Han menar att det finns ett stort behov av att upprätthålla kontakterna mellan det offentliga och den gröna sektorn, som genom åren har levt lite i skymundan och inte alltid fått den hjälp av samhället som speglat branschens behov av att anställa personal.

– Primärproduktionen, som ofta består av småföretagare, har inte tagit den plats på arenan som man skulle ha behövt med tanke på näringens behov av kompetensförsörjning. Även när det gäller undersökningar och prognoser baserar dessa sig ofta på större företag, vilket gör att hela branscher, som jordbruk, trädgård och djursjukvård, kan hamna under radarn, säger Jan Andersson.
Förra året gjordes en förstudie till det aktuella projektet. Den visade att rekryteringsbehovet de kommande åren inom livsmedelssektorn var överraskande stort. När företagen bedömer sitt arbetskraftsbehov om fem år har de skattat att de har ett behov av att rekrytera närmare 59 000 medarbetare varav industrin står för runt 60 procent av totalen.

Nu har det hänt mycket sedan utredningen låg klar. Lantbruket drabbades sommaren 2018 av en svår och långvarig torka som innebar ett ekonomiskt bakslag för många företag. Därtill bromsar den svenska ekonomin in varför den höga rekryteringssiffran antagligen bör justeras ned.
För en del branscher som sorterar under Gröna arbetsgivare är läget akut kritiskt.

– Det finns företagare som säger att löser jag inte kompetensförsörjningen nu så tvingas jag lägga ned. De har ett behov just nu. Då går det inte att säga att om tre terminer, när utbildningen är klar, så finns det folk att rekrytera. Bristen är väldigt stor när det gäller djurskötare och trädgårdsanläggare, säger Jan Andersson.

Han menar att man måste arbeta med parallella spår. Ett spår som matchar den omedelbara försörjningen och ett annat som jobbar mer på sikt.

– Ett konkret exempel är att vi i dagarna ska träffa ett antal djuruppfödare och diskutera hur vi kan skapa en kort och kärnfull vuxenutbildning som åtminstone delvis kan försörja deras behov just nu, säger Jan Andersson.

Ett annat område där det råder stor brist på kvalificerad personal är inom djursjukvården. Här har man i omgångar försökt att fånga upp kompetent folk i de senaste årens stora inflöde av migranter.

– Ett problem är att exempelvis djursjukskötare och veterinärer är legitimationsyrken, varför vägen till en giltigt svensk legitimation är ganska lång. För att i någon mån försöka möta branschens akuta behov av personal har bland annat lantbruksuniversitet skapat utbildningar till djursjukvårdare av migranter som har utbildning och erfarenhet av området från sina hemländer, säger Jan Andersson.

När det gäller övrig validering av utländska utbildningar använder sig arbetsförmedlingen oftast av de svenska branschernas verktyg. Jan Andersson nämner Naturbrukets yrkesnämnd som har tagit fram ett "Grönt Kort", som gäller validering av kunskaper inom primärproduktionen av jordbruks och trädgårdsbranschen.

Och Jan Andersson är hoppfull. Han har just deltagit i ett projekt som gällde att rekrytera personal till ett slakteri i Skåne.

– Vi gjorde en ordentlig insats på sociala medier, främst Facebook och Instagram, och fick ett väldigt positivt gensvar. Folk som redan hade jobb hörde av sig. Så med rätt insatser går det att göra sig synlig och intressant.

På frågan om Jan Andersson fritt fick önska sig något som skulle förbättra anställningsbarheten hos dagens arbetslösa svarar han snabbt:
– Att alla skulle ha en gymnasieutbildning och B-körkort.