”Lantbruket har lösningar i klimatomställningen”

– Alla behöver mat, säger Filip Gustafsson, om varför han valde att satsa på en karriär inom lantbruket.

Här ser han en potential med en mängd möjligheter, både inom odling och djurhållning. Dessutom trivs han bättre ute i fält än inne på ett kontor. Det vet han efter att ha hjälpt till på sin farfars gård utanför Skara och efter tre års arbete med potatisodling.

– När pandemin slog till var jag inköpare på Götenehus. Även om jag hade arbetat där i tre år, var jag sist in och riskerade att bli först ut, eftersom jag inte hade någon färdig utbildning för branschen, säger Filip Gustafsson.

Ställd inför osäkerheten beslöt han sig för att både byta bransch och studera vidare på högskola. Tidigare var siktet inställt på att bli ingenjör i industrin. Nu tänkte han om och valde i stället Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS), där han började i höstas. Utbildningen är tvåårig och sedan kan han titulera sig agrotekniker. Det är en utbildning på samma nivå som för att bli exempelvis lantmästare.

Drömmer om egen gård

Filip Gustafsson ser goda chanser till jobb när han är klar och hoppas om några år vara driftledare på en större gård. På lång sikt är drömmen att driva en egen gård. Han kan även tänka sig att arbeta med rådgivning när han har fått tillräcklig erfarenhet.
– Vi lever i en spännande tid och jag tror att lantbruket kan ha lösningar i klimatomställningen. Här vill jag vara med och bidra, säger han och fortsätter:

– Även om lantbruket ger upphov till koldioxidutsläpp och användning av bekämpningsmedel, är det en cirkulär ekonomi. Kor och får håller landskapen öppna, de ser till att växter som kräver avbetning kan överleva. De betande djuren trampar ner frön så att de kan gro om, vilket bland annat gynnar bin nästa säsong. Stallgödsel kan användas i stället för konstgödsel. Exemplen är många, säger han.

Enligt Filip Gustafsson har även de mindre lantbruken en viktig roll att spela. Där ser han spännande möjligheter för driftiga personer som väljer en egen nisch, vid sidan av det traditionella lantbruket där det i dag krävs stora arealer för att uppnå lönsamhet. Han nämner odling av grönsaker som en möjlig inriktning, med bland annat sallad, rödbetor, palsternacka, olika slags kål. Det har även blivit populärt med chips som exempelvis görs av kål.

– En annan möjlighet finns i turistnäringen eller att exempelvis erbjuda rehabilitering efter utbrändhet. Människor får möjlighet att helt byta miljö och göra något som de inte brukar, såsom att hjälpa till att ta hand om djur. Ett tredje alternativ som jag kommer att tänka på är djurhållning för klädtillverkning. Ull är ett fantastiskt naturmaterial som både är varmt och stöter ifrån sig vatten. Här finns en intressant potential i stället för syntetiska material, säger han.

Ångrar inte yrkesvalet

Tankarna på att jobba i industrin har han helt lämnat bakom sig och ångrar inte sitt val. Utbildningen är bred och teori varvas med praktik. En vanlig vecka på skolan kan se ut så att måndag till och med onsdag ägnas åt teori, vilket sedan omsätts i praktiken under torsdag till fredag, då eleverna är ute i fält. En del av utbildningen kallas för "lärande i arbete". Eleverna väljer en frågeställning som de sedan fördjupar sig igenom samarbete med lantbrukare och företag med anknytning inom lantbruksbranschen.

– Jag har att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för "Conservation Agriculture". Det innebär att åkrarna inte bearbetas före sådd utan fröna sås direkt i stubben, vilket spar bränsle och därmed har fördelar för miljön. Det finns en rad andra fördelar, men det fungerar inte var som helst utan kräver vissa förutsättningar för att fungera bra, säger Filip Gustafsson.

Text: Cecilia Stenshamn