REPORTAGE - SVENSK DJURSJUKVÅRD

Senaste branschmötet: ”Påverkansarbetet behöver bli mer offensivt”

Allt från underbemanning till medarbetares psykiska hälsa diskuterades på Svensk Djursjukvårds digitala branschmöte. En viktig insikt var den att Gröna arbetsgivare delvis ska byta fokus i frågan om utökade utbildningsplatser.

3 december 2020
Foto: Fredrik Persson

När Johan Wiklund, ordförande för Gröna arbetsgivares djursjukvårdssektion, knöt ihop säcken i slutet av det tre timmar långa branschmötet konstaterade han att frågor som veterinärbrist och underbemanning är mer aktuella än någonsin nu när djurägandet ökar.

– Dagens samtal visar att påverkansarbetet behöver bli mer offensivt, konstaterade han.
– Hittills har vi framför allt haft en dialog med SLU för att lösa den stora bristen på utbildningsplatser – utan resultat. Nu ska vi fokusera mer på Näringsdepartementet eftersom de har mandat att besluta att SLU måste utöka sitt ansvar. Vi behöver gå hårdare fram, förklarade han.

Ett annat förslag som diskuterades för att få in fler i yrket var att konkurrensutsätta SLU. Pekka Lähdekorpi, verksam vid Hallands Djursjukhus, menade att SLU idag är en flaskhals för branschen då det utbildas för få i förhållande till behov.

– Om fler skulle dela på uppdraget att exempelvis utbilda legitimerade djursjukskötare skulle det hjälpa branschen mycket, sade han.
– Det pågår intressanta diskussioner på olika håll, framåt ska vi inte bara fokusera på SLU.

Snabbspår för djurvårdare?

En nyckel till att snabba på kompetensförsörjningen är journalföring på engelska, en fråga som Gröna arbetsgivare berättade att de driver och som skulle öppna för fler utländska veterinärer. Som inspel i samtalet frågade Brigitta Sjölin, vd vid Hälsinge Smådjursklinik, om det med tanke på att undantaget från behandlingsförbudet snart upphör finns något förslag att driva frågan om huruvida djurvårdare på nivå 3 ska få utbildning till djursjukskötare via snabbspår?

Svaret var att läget fortfarande är oklart och att Gröna arbetsgivare som nästa steg i påverkansarbetet ska delta i en workshop som Jordbruksverket arrangerar.

– Vi har jobbat hårt med den här frågan och det vi ser nu är att Jordbruksverket börjar förstå att det inte bara kan vara upp till branschen att lösa, sade Emma Terander, branschansvarig Svensk Djursjukvård.

Lyft veterinärfrågorna till Jordbruksverket

Validering diskuterades som en lösning på behandlingsförbudet, samtidigt förmedlade Lars-Olov Söderberg, förhandlare Gröna arbetsgivare, sin uppfattning att Jordbruksverket varit obenägna att utveckla effektiva valideringsinstrument.
– Vi måste fortsätta driva frågan med en dåres envishet, konstaterade han och Åsa Bromé, vd Östersunds Djursjukhus, tillade att diskussionen måste lyftas till en ny nivå:

– När kliniker inte längre kan ha öppet nattetid på grund av personalbrist är det oss djurägarna blir arga på, inte Jordbruksverket. Och varför skulle de vilja försäkra sitt djur om vården ändå inte finns när de behöver den? Det här handlar om vår framtid!

Den psykiska hälsan är i fokus hos Gröna arbetsgivare vars arbetsmiljöexpert Camilla Backlund berättade om den undersökning som hon har startat för att ta reda på hur djursjukvårdens anställda mår. En enkät skickas ut i vår. Medarbetarnas välmående väckte också intresse när det var dags för gruppdiskussioner, då var frågan hur man ska agera om en anställd blir utsatt för drev i sociala medier. Deltagarna landade i att det är arbetsgivaren som ska svara på kritiken.

– Bemöt bara kritiken i era egna kanaler, sade Christina von Dorrien, vd Blå Stjärnans Djursjukhus.

– Vi polisanmäler alla fall där personalen "hängs ut" med namn i sociala medier.

Ökad förståelse för veterinärkostnad behövs

"Vården är dyr" har de flesta kliniker fått höra. Emma visade en av två informationsfilmer som Gröna arbetsgivare har gjort för att öka förståelsen för branschens prissättning. Ett faktablad på ämnet, som klinikerna kan ge till sina kunder, och en Q&A för webben lanseras inom kort.

I flera delar av påverkansarbetet efterlyste Svensk Djursjukvård företag som vill berätta om sin verklighet. Ett exempel på det är att de i samband med Riksrevisionens utredning söker företag som har påverkats negativt av Distriktsveterinärernas etablering.

Veterinärbristen är en fråga som fick stort genomslag 2020 tack vare att media kunde skildra verkligheten ute på klinikerna. Bland annat TT gjorde två längre reportage som syntes i media över hela landet. Ett företagsbesök kan också avgöra om en politiker förstår en fråga eller inte, berättade Emma Terander:

– Jag som branschföreträdare kan säga hur mycket jag vill men det är först när de pratar med er som det blir på riktigt.

Blankt nej till individuell lönesättning

Sist men inte minst gav Lars-Olov deltagarna en lägesrapport från avtalsfronten. Han började med att förtydliga att inga förhandlingar är klara och att han hittills bara förhandlat med Kommunal. I nuläget ser han det som sannolikt, men inte påskrivet, att slutresultatet kommer ligga väl inom märket. Men det han kallade för den "stora och tråkiga insikten" är att individuell lönesättning tidigt avfördes från agendan.

– Kommunal sa blankt nej. De upplever inte att de har medlemmarna med sig men ute på företagen upplever vi tvärtom ett stort och positivt intresse, sade Lars-Olov Söderberg.
– Nu önskar jag att ni uppmuntrar era medarbetare att ta dessa diskussioner med sitt fackförbund. Det är det som måste ske för att öppna dörren igen.

 Text: Camilla Carlsson