REPORTAGE - KOMPETENSFÖRSÖRJNING & LANTBRUK

Lantbruksutbildning under pandemin

Hur påverkade vårens krav på fjärrundervisning kunskaperna hos eleverna på gymnasiets yrkesutbildningar? Frågar du Öknaskolan i Sörmland är svaret: förvånansvärt lite. ”Eleverna har fått med sig de kunskaper de behöver, men det har blivit tydligt hur socialt viktig skolan är för eleverna”, säger rektor Martina Granquist Nkodia.

28 september 2020
Foto: Fredrik Persson

På Öknaskolan i Sörmland erbjuds naturbruksprogrammets alla fem nationella inriktningar bland annat lantbruk, och skolan förfogar över lite drygt 4 000 hektar mark, två slott och en massa djur.

– Vår grundtes är att vi vill göra allting på riktigt så en stor del av elevernas undervisning går ut på att vara med och driva hela den här verksamheten, säger rektor Martina Granquist Nkodia.
Men under våren var skolan, precis som alla andra gymnasieskolor i Sverige, tvungen att gå över till fjärrundervisning.
– Den 18 mars kommer jag aldrig att glömma! Vår undervisning bygger starkt på fysisk närvaro så jag undrade hur i hela världen det här skulle gå.

Eleverna fick göra APL

Skolan låg inte i framkant vad gäller digitalisering så första steget var att få lärare och elever att bli bekväma med lärplattformen Fronter som skulle användas till den teoretiska undervisningen.
– Sedan fick vi tillstånd att ta in elever i små grupper för att göra praktiska moment redan andra veckan, och då prioriterade vi årskurs tre.
Andra praktiska moment löstes genom att eleverna under våren var ute på APL, arbetsplatsförlagd praktik.

– Företagen som var APL-värdar var fantastiska och lät eleverna vara kvar och fullgöra sin praktik. Värdarna tog också på sig att bedöma vissa praktiska moment i elevernas utbildning, och vi insåg att det fanns många sätt att ta till sig och redovisa kunskap trots att eleverna inte var på skolan.

Pandemin skyndade på digitaliseringen

Vårterminen avslutades med en stor inventering för att se vilka elever som låg efter och inom vilket ämne.
– Förvånansvärt få hade missat särskilt mycket. Den teoretiska undervisningen flöt bra digitalt och det var häftigt att se hur vissa elever som hade problem tidigare fick bättre närvaro på distans. Men skolans utjämnande förmåga syntes också tydligt, vissa familjer fick det tufft när barnen skulle vara hemma hela tiden.

Under höstterminen har två veckor varit så kallade resursveckor där eleverna har fått ta igen de moment de eventuellt missade under våren.
– Nu har vi alla eleverna här igen, men vi har så mycket utomhusundervisning vi bara kan och försöker att hålla klasserna separerade vilket går ganska bra eftersom vårt skolområde är så stort.

Och även om Martina Granquist Nkodia är glad att skolan återigen får bedriva undervisning som vanligt ser hon att de har lärt sig mycket av vårens distanskrav.
– Vi har lyft oss i håret och är jättebra på digitala arbetssätt nu, något jag tror kommer att gynna hela vår sektor. Men det hade aldrig gått utan fantastiska medarbetare!