SLU: Veterinärbristen hotar djurvälfärden
Sverige behöver absolut utbilda fler veterinärer, menar Karin Holmgren, rektor vid SLU. Men hennes eget lärosäte har ”slagit i taket” och kan inte ta emot fler studenter. Även hon menar att en betydande ökning av statsanslaget är vad som krävs för att förändra läget.
Hur ser du på det faktum att veterinäryrket är ett bristyrke i Sverige?
– Som mycket bekymmersamt. Det riskerar att hota djurvälfärd och djurhälsa hos våra djur, försämra arbetsmiljösituationen för kliniskt verksamma veterinärer och i förlängningen försvaga Sveriges starka position som ett av världens mest framstående länder avseende djurvälfärd, djurskydd och djurhälsa.
Mer än hälften av de som tar ut sina veterinärlegitimationer i Sverige har en utomsvensk veterinärutbildning, Gröna arbetsgivare menar att Sverige idag förlitar sig på att övriga Europa ska förse Sverige med veterinärer, vad tycker du?
– Jag ser det som ett tydligt tecken på att Sverige behöver utbilda fler veterinärer. Jordbruksverket pekar på ett ökat behov och en efterfrågan på cirka 120 utexaminerade veterinärer per år och vi skulle gärna få möjligheten att bidra med detta.
Näringsdepartementet är ansvariga för att fördela medel till er men öronmärker inte pengar till specifika utbildningsområden. Skulle det underlätta om de gjorde det?
– I vår dialog med departementet lyfter vi redan nu behovet av mer medel för att kunna utbilda fler veterinärer och djursjukskötare. Jag ser inte att vi behöver en tydligare öronmärkning än så.
– En svårighet ligger i att vi – för att kunna ta emot fler studenter och ge dem en kvalificerad veterinär- och djursjukskötarutbildning – behöver investera i nödvändig infrastruktur som lokaler, djur med mera. Sådana kostnader är delvis av engångskaraktär.
Just nu har vi "slagit i taket" vad gäller lokaler och djur för den kliniska undervisningen med nuvarande antal studenter. Alltså behövs en ganska betydande höjning av statsanslaget för detta ändamål. Samtidigt finns behov av att utbilda fler studenter även inom andra av våra utbildningsområden.
Vad krävs för att Sverige ska bli mer självförsörjande på veterinärer, är det ens ett mål att sikta mot?
– Det vore utmärkt om vi fick möjlighet att utbilda fler veterinärer samtidigt som det också är positivt att det finns europeisk arbetskraft som vill verka i Sverige. Jag ser positivt på utbyten över landsgränser för att stärka internationellt samarbete och kunnande och är övertygad om att veterinärbristen inte löses enbart genom att fler utbildas. Branschen behöver också se över arbetsmiljösituationen så att fler veterinärer stannar i den kliniska verksamheten.
"Det är positivt att SLU äntligen är redo att diskutera en ytterligare utbyggnad av veterinärprogrammet, men det räcker inte på långa vägar att öka platserna med 20 procent till totalt 120 platser. Det finns ett klart behov av en fördubbling av utbildningsplatserna, det har vår branschrapport visat i många år. Naturligtvis kommer investeringar i lokaler krävas, men kanske ska man på SLU i första hand titta på hur de kan effektivisera användningen av de lokaler man har redan idag. Kan det vara ett alternativ att erbjuda utbildning även kvällstid t ex? Det här är inte heller något nytt, att SLU utbildar en låg andel av landets veterinärer, så har det sett ut under lång tid.
