Veterinärer från Ukraina

I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning eller undantag för veterinärer från Ukraina utan de omfattas av samma lagstiftning som veterinärer från tredjeland. Med anledning av den situation som råder i Ukraina så har Jordbruksverket fått signaler om att man tittar på den frågan på EU-nivå dvs om det finns andra möjligheter att använda sig av. De (SJV) bevakar frågan noga. Detta innebär dock att det i denna stund inte finns några andra regler eller direktiv för Jordbruksverket att utgå ifrån än den lagstiftning vi har. Om situationen ändras kan informationen nedan komma att ändras framöver.

Det som gäller i dagsläget är att Jordbruksverket bedömer veterinärer från Ukraina enligt samma lagstiftning som övriga veterinärer från tredjeland. Även om de gör en bedömning i varje enskilt fall så har de haft några ansökningar från veterinärer med utbildning i Ukraina de senaste åren och utifrån de ansökningarna har det kommit fram följande:

  • Utbildningen i Ukraina är 5 år och verkar omfatta alla djurslag som den svenska utbildningen omfattar.
  • Utbildningen verkar dessutom i åtminstone vissa fall vara uppbyggd på så sätt att den först leder till en examen som veterinärassistent/djursjukskötare och sedan efter ytterligare några år till veterinär.

Detta gör att en ukrainsk veterinär som har ytterligare minst 2 års utbildning eller forskningserfarenhet inom veterinärmedicin kan få legitimation som veterinär direkt om hen dessutom har minst 10 års arbetslivserfarenhet som veterinär.

En veterinär som har ytterligare 2 års utbildning eller forskningserfarenhet inom veterinärmedicin, men inte 10 års yrkeserfarenhet kan istället få särskilt tillstånd att arbeta som veterinär. Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket ge undantag från att det ska vara minst 2 års ytterligare utbildning/forskningserfarenhet. De kan inte på förhand säga vilka dessa skäl skulle vara utan det avgör vi från fall till fall.

Det som är beskrivet här förutsätter att utbildningen motsvarar den svenska i bland annat längd, innehåll och djurslag (vilket som sagt de tidigare ansökningar Jordbruksverket har tittat på från Ukraina har gjort, men de behöver titta på det i varje enskilt fall).

En veterinär som inte uppfyller något av kraven ovan och där Jordbruksverket inte ser att det finns möjlighet att ge dispens från kraven på utbildning/forskningserfarenhet skulle de ge ett beslut om att gå tilläggsutbildningen, TU-VET, vid SLU.

Det är dessutom möjligt för en veterinär att få legitimation som djursjukskötare om Jordbruksverket bedömer att deras utbildning har omfattat det som ingår i den svenska djursjukskötarutbildningen.

Skulle det vara så att veterinären har fått legitimation eller motsvarande i ett annat EES-land eller Schweiz och dessutom har arbetat där i 3 år skulle de gå på andra bestämmelser och få särskilt tillstånd att arbeta som veterinär i Sverige oavsett ytterligare utbildningar. Även bestämmelsen om att de ska ha arbetat i ett annat EES-land i 3 år kan Jordbruksverket ge dispens ifrån, om det finns särskilda skäl. Skulle de istället ha gått en utbildning i ett annat EES-land eller Schweiz bedömer Jordbruksverket dem efter den utbildningen.

Observera att alla dessa möjligheter kräver att veterinären söker om dispens från kravet på att de ska kunna svenska språket (om de inte kan svenska). Dessutom behöver ni som arbetsgivare i samband med ansökan om dispens intyga att ni ska hjälpa veterinären vid journalföring och kontakt med djurägare samt hjälpa veterinären att lära sig svensk lagstiftning inom området.

Slutligen finns det möjlighet för veterinären att direkt arbeta som djurvårdare på nivå 2. De kan även ansöka om dispens för att få arbeta som djurvårdare på nivå 3. Även en sådan ansökan bedömer Jordbruksverket från fall till fall, men om deras veterinärutbildning omfattar sällskapsdjur och anestesiologi är sannolikheten stor att de skulle få dispens och få arbeta som djurvårdare på nivå 3.