Ny teknik rustar gården för klimatförändringarna

Historien om godset är lång och gedigen och från början var slottet ägnat som jaktslott åt dåtidens kungligheter och adelsmän från både Sverige och Danmark. En datering som man en gång funnit i en takmålning i huvudbyggnaden vittnar om att slottet troligtvis stod helt färdigt 1636. Och i dag är slottet klassat som byggnadsminne.

Rudolfs hustru Amelie ägnar mycket tid åt att bevara och rusta godset för framtida generationer och svensk historia i ett nära samarbete med länsantikvariatet i Skåne.

Men det är inte bara byggnadsvård som paret ägnar sig åt utan det är främst ett högteknologiskt jord- och skogsbruk som också inkluderar en hypermodern biogasanläggning. Rudolf är en modern man som älskar all typ av teknisk utveckling och där allt går ut på att vårda egendomarna på bästa möjliga sätt.

Rudolf växte upp på gården med sina syskon och eftersom han också var äldst i syskonskaran var tanken redan från start att han en dag skulle ta över gården i ett generationsskifte. Under sin ungdom reste han därför runt världen och förkovrade sig inom jordbruk. Rudolfs morbröder hade en gång i tiden arbetat i Kalifornien och med hjälp av deras kontakter lyckades han skaffa sig en arbetspraktik där på ett storskaligt jordbruk. Han minns tiden väldigt väl.

– Det här var på 80-talet. Under president Reagans tid. Under de 11 månader som jag arbetade där lärde jag mig väldigt mycket och fick också många insikter.

Han lärde sig mycket om hur man i USA bedriver storskaliga jordbruk men den enskilt viktigaste lärdomen var insikten om hur viktigt vatten är. För redan då i Kalifornien var det ett jätteproblem.

– Jordbruken där behöver enorma mängder vatten eftersom mycket odlas i ökenområden och konflikten låg och ligger i behovet av vatten för lantbrukarna och landsbygden kontra storstäderna och industrierna och då främst oljeindustrin.

Rudolf förstod redan då att även Sverige skulle drabbas.

– Det gör att vi som arbetar med svenskt skogs- och lantbruk måste ta hänsyn till det i vårt tänk och det innebär att vi måste investera i tid.

Skogen är en av de viktigaste inkomstkällorna för gården och när han var ung så gjorde Rudolf en praktiktjänst på ett dansk större egendom med skog. I Danmark är kunskapen om bok- och ekskogar sedan lång tid tillbaka hög.

– Där fick jag lära mig hur de tänker kring att hur man sköter om bok- och ekskogar och det var en väldigt värdefull tid för mig som jag har nytta av än i dag, förklarar han.

Rudolf inledde sin nuvarande karriär i starten av nittiotalet då han och hans far startade ett driftsaktiebolag tillsammans och ända fram till 1997 jobbade de tillsammans på gården. Eftersom Rudolf var äldst i syskonskaran blev det också han som fick ta över i ett generationsskifte som det kallas för.

– Men min far dog plötsligt i hjärtinfarkt och sedan dess har jag drivit gården tillsammans med min hustru Amelie och våra anställda.

Han beskriver situationen med generationsskiftet som en period där det också fanns en press på honom och att det inte alltid var så lätt.

– Mina syskon var till stor hjälp och vi samarbetade nära för att lösa allt som behövdes och numer bor de också här på gården i olika fastigheter, vilket ju är väldigt trevligt och vi träffas ofta och äter middagar ihop.

Det är också hans brorsson Carl som är den som senare kommer att få ta över gården.

– Jag och min hustru fick aldrig några barn och tanken är att jag om fyra år skall lämna över gården och förvaltningen av den till honom. Men han bestämmer själv när han är redo.

Rudolf förklarar också att en av hans utmaningar under uppväxten var hans dyslexi något som gjorde att han blev fåordig och inte ville prata mycket inför vuxna och rädslan att göra bort sig. Något som han i dag har övervunnit och kanske också givit honom ett väldigt väl utvecklat socialt kunnande. Och han väljer också att berätta om det för att inspirera unga som har liknande problem att inte tveka att ge sig in i jordbruksbranschen. Eftersom det oftast är genom att lära sig praktiskt vad yrket går ut på och inte att man måste sitta vid en skolbänk och traggla glosor.

– I dag är det ju allmänt känt att många av de framgångsrika entreprenörerna faktiskt också har dyslexi och för min egen del handlar det om att jag övervunnit mina svårigheter och i dag är jag inte det minsta blyg och har ett stort socialt nätverk.

Huvudsysslan för gården och det mest inkomstbringande är skogsbruket, man har nästan 1900 hektar skog och cirka 850 hektar jordbruk. På Wrams odlas främst vete, raps, havre, korn och har beslutat att genomföra precisionsodling på sitt jordbruk, vilket innebär att man gödslar varje fält behovsanpassat. Detta kan de göra tack vare att de satsar på toppmodern drönarteknik tillsammans med nyinköpta lantbruksmaskiner.

När han fick frågan om att vara med Svenska Bönder beslöt han sig ganska direkt för att tacka ja eftersom han tycker att det är extremt viktigt att lyfta yrket som lantbrukare på alla plan.

– Javisst, fick jag klart för mig att de unga inom LRF ville ha med min verksamhet och det kändes väldigt viktigt för mig att ställa upp att lyfta det här yrket för att visa hur det fungerar på en så här stor gård eftersom vi är en viktig arbetsgivare också för framtidens bönder.

Han tyckte att det var både spännande och roligt när TV-teamet kom till gården.

– Ja, det gick väldigt bra även om det såklart också känns lite märkligt att ha kameror efter sig men jag hoppas att det kommer framgå hur vi jobbar här på gården och vad arbetet går ut på.

Han förklarar också att det här med att bedriva ett skogsbruk i den storleksordning som Wrams är också går att likna med ett stort pussel där det är mycket som måste klaffa inte minst i hur man skall samarbeta med kommuner, företag och intressenter i området där skogen ligger.

– Javisst vi har ju områden där vi upplåter skogen för olika typer av fritidsaktiviteter och jag vill mena att mycket av mitt arbete handlar om att kommunicera och förhandla och se till att alla blir nöjda för att ha ett gott samarbete som gynnar alla i området.

Rudolf är som sagt väldigt teknikintresserad och han arbetar ständigt med att utveckla metoderna och arbetssätten.

– Efter den enorma torkan som vi hade 2018 så investerade vi i maskiner som bevattnar åkrarna.

Rudolf ser positivt på framtiden men är samtidigt oroad för klimatförändringarna. Därför är han är fast övertygad om att följa med i och investera i ny teknik. I TV-serien Svenska Bönder får tittarna också se hur hans automatiska bevattningsrobotar är till stor hjälp. Det är såklart kopplat till dyra investeringar.

– Jag tror att man i tid måste börja med att investera för att motverka klimatförändringarnas påverkan på jordbruket, eftersom annars är det ju för sent när de inträder, förklarar han.

Han hoppas att TV-serien Svenska Bönder skall öka intresset från den yngre generationen att ge sig in i yrket och en väg in i yrket som han tycker är bra är att göra som han själv gjorde. Nämligen att jobba på gård för där lär man sig verkligen hur yrket går till.

– Jag öppnar gärna upp min gård för de som är intresserade och se hur arbetet här går till och välkomnar absolut studenter och skolor som vill komma och titta hur vi jobbar.

Och det är klart att han skulle bli väldigt glad om någon som sett programmet också väljer att göra just det han själv gör.

– Jag tror väldigt mycket på ungdomarna och jag tror också på att det är mycket ute på gårdar som kan förnyas och bli ännu bättre och det kommer ju den nya generationen att stå för, förklarar han avslutningsvis.