"Vi som bönder bidrar till hela samhället"

– Det bästa med mitt yrke är att jag på ett hållbart sätt kan ägna mitt liv åt att producera bra livsmedel i samarbete med djuren och naturen som finns här omkring oss. 

Hon tillägger också att det handlar om att driva ett företag som tar ansvar.

– Vi som bönder bidrar till hela samhället och det känns väldigt viktigt att få göra det, säger hon. 

Med glimten i ögat tillägger hon.

– I det här yrket blir man aldrig bedömd utifrån hur man ser ut eller vad man har på sig och det känns ju väldigt skönt. 

Hon driver sedan ett antal år också den framgångsrika bloggen bondbönan. Som på Facebook och instagram har nästan 65 tusen följare.

– Jag startade bloggen för att jag ville minska klyftan mellan oss som producenter och konsumenter och kanske också en del politiker för de är ju också människor, förklarar hon. 

När hon fick frågan om att vara med i TV-serien Svenska Bönder tvekade hon lite men beslöt sig sedan snabbt eftersom det är just därför hon redan är aktiv på sociala medier där hon delar vardagen på en gård med sina följare. Något som nog också fått många andra gårdar att göra likadant. Allt för att visa att svenska lantbrukare är öppna och duktiga på det dem gör.

– Precis vi lantbrukare är väldigt bra på det vi gör men vi är sämre på att berätta om det. Det är kanske inte så lätt heller för det är svårt att hitta tid för att berätta. Det är många som vill veta. 

Men hur började allting och vem är hon denna bondböna?

– Jag växte upp här på Österbo gård där mina föräldrar drev gården. 

Efter studierna på naturbruksgymnasiet Ingelstorp i Kalmar utbildade hon sig också till ladugårdsförman, alltså spindeln i nätet på en gård och husdjurstekniker, de som inseminerar och dräktighetsundersök kor. Studierna varvade hon med att jobba på olika gårdar på Öland och i Skåne.  

Sen bar det av till Nya Zeeland där hon jobbade på en mjölkgård i ett halvt år.

– Det närmsta jag hade rest till före var Danmark och sedan for jag så långt bort som det går säger hon och minns den här tiden med värme och framför allt att de gav henne många viktiga kunskaper och perspektiv. 

Efter en kort tur till Australien åkte hon sedan hem igen till Öland där hon fortsatte att arbeta som husdjurstekniker och samtidigt som hon också arbetade en del på gården med sina föräldrar.

– Jag arbetade som husdjurstekniker för Växa men 2003 anställde mina föräldrar mig till hundra procent och sedan dess är jag kvar här. 

Det sammanföll också med den tid när hon träffade kärleken Rogge.

– Han var svetsare på den tiden och var till och med rädd för hästar, säger hon och skrattar åt minnet av deras inledande tid. 

I dag är Rogge också en del av livet på gården men inte för att han driver den utan för att driver ett eget bolag som satsar helt på att sälja produkter till bönder och privatpersoner som har djur. Som kor, hästar, får och höns och andra djur.

– Han är en riktig entreprenör och är uppfinningsrik som en äkta Mac Gyver, säger hon med värme och stolthet i rösten. 

– När jag 2006 klev in som delägare i gården byggde vi en helt ny ladugård och den blev dubbelt så stor han lärde sig då väldigt mycket om vad som behövs och allt som används på en bondgård. 

Det har gått många år sedan Hanna började på gården och i dag när hon kliver in i TV-rutan har hon ägt gården själv i 5 år. Men föräldrarna hjälper fortfarande till en hel del även om de nu är pensionärer och bor en bit bort.

Även om mjölk och köttproduktionen är gårdens fokus så är också växtodlingen en viktigt och stor del av verksamheten och det som odlas är främst vall och majs. Men det hon också vill lyfta fram är den biologiska mångfalden som skapas på naturbetesmarken.

– Det är inget projekt utan det är en del av den här gården. Och något som alla bönder i Sverige faktiskt mer eller mindre ägnar sig åt utan att tänka på det. För den biologiska mångfalden är på betesmarkerna där våra djur betar, stampar runt och skiter på vilket och leder till att många växter och insekter hittar hit och även många ovanliga och sällsynta arter. 

Förutom majs och vall så odlar hon numera också både vete och raps även om det är något som hon inte gjort så länge.

– Den rikliga nederbörd vi haft de senaste åren i Sverige har gett mig möjligheten till det och det är ju något som är helt fantastiskt.

En del av det som Hanna verkligen uppskattar med sitt yrke är att hon som ägare av gården också själv kan komma på vad hon skall göra för att utveckla exempelvis växtodlingen.

– Men det är ju det här med att jag faktiskt får bestämma själv vad jag skall odla och varför. 

Hon berättar också att hon som lantbrukare har många myndigheter och lagar och regler att förhålla sig till.

– Ja, det är ju ibland ofantligt mycket papper som skall fyllas i. Mark skall dokumenteras det skall fotas och inventeras och allt möjligt. Men jag har också rådgivare som hjälper till med det här vilket är skönt. 

Hon förklarar också att det är bra med många av reglerna och att hon förstår att de behövs. Men hon tror att det finns sätt att förenkla för bönderna eftersom det är väldigt tidskrävande.

– Fick man önska så skulle flera myndigheter samköra uppgifterna så att man fyller i ett papper och inte flera med samma sak. 

Hanna har i dag 2 anställda som hjälper henne på gården varav den ena är på heltid och den andra på halvtid.

– Jag har också hjälp av en f-skattare som kommer in när det behövs. 

Maskiner har hon inte mycket av eftersom hon köper in tjänster av körning och maskinell utrustning för att det är mer effektivt för henne att arbeta på det sättet.

– Den stora vinningen åt är att jag kan ägna mer tid åt djuren och det jag kan bäst så gör de det som de är bäst på. 

Det är mycket som skall göras på en gård. Samtidigt så sitter allt som skall göras i huvudet på henne och de anställda som också har full koll på vad som behöver göras och ordnas med. Hon har en tavla i ladugården som hon noterar olika viktiga saker som behöver lösas.

– Alltså jobbet organiseras flytande och vi hjälps åt med att göra så att allt fungerar bra. I ett nära och tätt samarbete och det märks att hon är väldigt stolt över sina anställda. 

– Mina anställda är jätteduktiga och de vet vad som skall göras. 

Förutom korna och ungdjuren har hon också en hel del hästar på gården där några tillhör familjen men de flesta är inackorderade. Ett sätt för Hanna att koppla av från allt som händer på gården är att då och då ge sig ut på ritter med de två döttrarnas och mammans hästar. 

En myt om bönder är också att de aldrig har tid för vardagliga saker som att tillexempel motionera. Men det stämmer inte.

– Jag styrketränar och yogar för att hålla mig i form och vill nog påstå att jag är starkare än någonsin för att jag faktiskt prioriterar det och gör det mesta här hemma eftersom det finns massor av ytor här att göra det på och jag behöver inte åka iväg på något gym. 

Hon tror att många bönder skulle må bra av det för att det gör att kroppen håller i längden och att det ger det avbrott som behövs från alla de sysslor som finns att göra på en gård.

Före pandemin så reste hon och familjen en del men nu är det mer fokus på döttrarna som tränar och tävlar med hästar.

– Jag och Rogge ägnar en hel del tid på att följa med våra döttrar som båda tränar och tävlar med sina hästar och det är jätteviktigt för oss att de båda har oss med i det dom gör, förklarar hon. 

Mjölkkorna och deras kalvar och ungdjur är också en viktig del av umgänget på gården men hon förklarar att det är viktigt att bemöta dem på rätt sätt.

– Jag är väldigt nära dem och det man skall komma ihåg är att varje djur har sin egen personlighet och det är väldigt viktigt att bemöta dem på det sätt som de själva önskar och att man inte tränger sig på. 

Djuren går i lösdrift och de får själva bestämma hur mycket mänsklig kontakt de vill ha och det gör också att det blir väldigt lugnt och skönt för dem.

Lösdrift innebär att korna går fritt på gården och de får vara inne och ute när de vill under sommarhalvåret. På vintern är korna inomhus medan ungdjuren som vill får gå ute på vintern.

Hon tror att TV-serien faktiskt kan öka kunskapen för hur lantbruk bedrivs i dag och att det både kan öka konsumenternas insikter och även politikernas.

– Jag vet att det är stora kunskapsluckor och det var också därför jag startade bondbönans blogg. Helt enkelt för att minska ner på myterna och öka kunskapen.

För henne är det viktigt att vi svenska konsumenter faktiskt tittar på paketets baksida när vi står i butiken för att se var maten kommer ifrån.

– Då kan man ju välja själv och även förstå var det kommer ifrån. 

Svenskt lantbruk är jätteviktigt enligt henne och särskilt nu när det är än viktigare att öka den inhemska produktionen. Hon ser därför väldigt ljust på framtiden.

– Jag tycker det. Jag märker det också på bönderna häromkring som också är villiga att investera mera i sina gårdar. 

Hon berättar att hon har stor hjälp också av att kommunicera med andra bönder runt omkring på där hon är på Öland.

– Alltså det är jätteviktigt för om något går sönder då kan vi hjälpa varandra men vi kan också resonera om vad vi skall satsa på eftersom vi är ju faktiskt inte konkurrenter vi säljer ju allt vårt till kooperativen och det vi möjligen kanske konkurrerar om är mark som vi vill köpa upp. 

Hon tror att det är viktigt också att programmet ökar intresset från yngre att söka sig till yrket.

– Jag hoppas ju verkligen det och mitt tips till de som är intresserade är att säga att man verkligen inte behöver vara uppvuxen på en gård utan det viktigaste är att vara intresserad. 

Att gå naturbruksgymnasiet som hon gjorde kan vara en inkörsport.

– Men också att man sedan praktiserar eller jobbar på gård. Gärna en större gård med flera anställda för att öka yrken för att se hur andra gör och med flera uppgifter. För där kan man också få en möjlighet att få se vad man tycker är mest intressant och passar en bäst. 

För Hanna är det viktigaste med hennes deltagande i Svenska Bönder är att vi som köpare av livsmedel i Sverige lär oss hur det går till när maten produceras och att de också lär sig att de faktiskt kan påverka genom att vara kunnigare.

– Ja för ju medvetnare vi alla blir kring det här och med samspelet mellan oss människor, djur och natur här och hur näringskedjan fungerar ju bättre kommer det bli för oss alla.