NYHET - FORSKNING OCH INNOVATION

”Utan innovation är vi rökta”

Det är riskfyllt och kostar pengar, men någon måste driva innovation. Annars kommer andra länder att ligga före oss och branschen kommer att stagnera, menar forskaren Per Frankelius. Han hoppas på en ljus framtid för de gröna näringarna, men är orolig för att regelbördan och kraven på lantbrukarna ska göra situationen ohållbar.

26 juni 2025
Bild på forskarna Karolina Muhrman och Per Frankelius som leder innovationsplattformen Agtech Sweden.
Forskarna Karolina Muhrman och Per Frankelius leder innovationsplattformen Agtech Sweden. Foto: Privat

– Lantbrukare avkrävs allt möjligt – de ska rädda klimatet och miljön, de ska rädda massor av samhällsnyttiga saker. Men den fulla betalningen för det lyser ofta med sin frånvaro, säger Per Frankelius och pekar på att många har åsikter om hur lantbruket ska regleras.

Svenskt lantbruk har genomgått ett stålbad på grund av den politik som har förts, menar han, men ser samtidigt stora möjligheter för sektorn när efterfrågan på hållbar mat ökar. Men då krävs innovation.

– Utan innovation är vi rökta. Hållbarhetsmålen om mer mat, mindre klimatpåverkan, mindre användning av kemikalier och minskad psykosocial stress går inte ihop, där finns målkonflikter. Ekvationen går inte att lösa utan innovation.

Per Frankelius är uppvuxen i en familj som drev lantbruk. Att hans verksamhetsområde blivit innovation inom lantbruket kommer ur en kombination av intressen för gröna näringar och modern teknologi. Idag leder han och kollegan Karolina Muhrman två stora innovationsplattformar, Agtech Sweden, med 90 aktiva innovationsprojekt och 120 delaktiga företag och organisationer, samt Kunskapsnavet för lantbrukets digitalisering, som handlar om att sprida kunskap om ny teknik till lantbrukare i Sverige.

Nya kompetenser krävs

Agtech Swedens vision är att bygga en internationellt ledande innovationsmiljö inom lantbruksteknik. Innovationsprojekten är unika. Inga projekt startas kring teknik som redan finns, vilket gör omvärldsbevakning till en viktig del av arbetet.

– Innovation är ett populärt begrepp, men det de flesta sysslar med är imitation, alltså att identifiera och använda smarta existerande lösningar. Det är viktigt för företag i den gröna näringen på kort sikt. Men på lång sikt behöver vi skapa nytt för att lyfta produktiviteten och kvaliteten.

Men innovation tar tid. Från idé till att en ny teknik kan tas i bruk ute i svenska lantbruk tar det inte sällan runt tio år. Att det som tas fram måste vara sådant som lantbrukarna har råd att köpa in är viktigt, framhåller Per Frankelius.

– Vi gör noggranna analyser där vi tittar på alla kostnader, inte bara inköpskostnader utan också kostnaden för utbildning, serviceavtal, licenser och så vidare. I den andra vågskålen finns hur mycket företaget sparar med den nya lösningen, om den kan ge mer intäkter eller göra arbetsgivaren mer attraktiv, och vad det är värt i pengar.

Två aktuella forskningsprojekt
  • Växter kommunicerar med ljud – Ett pågående projekt kallat SonicFlora utgår från ny internationell forskning som visar att växter som blir angripna av en sjukdom eller en insekt kan kommunicera det med ljudvågor. Det är en banbrytande upptäckt. I projektet försöker man med mikrofoner detektera och analysera växternas ljud.
  • Markpackning minskar skördar – Ett annat projekt, kallat Compaction Prevention System, handlar om att förutse markpackning. Enkäter bland lantbrukare har visat att markpackning är nummer tre på listan över de största problemen i lantbruket. Upp till 40 procent av en havreskörd kan försvinna på grund av att det växer sämre eller inte alls i traktorns hjulspår. För vete, som är tåligare, handlar det kanske om 20 procent. Det innebär att en stor del av världens matförsörjning förstörs av markpackning.

    Projektet går ut på att med hjälp av satelliter, flygplan och marksensorer hämta in information om jordart, fuktnivå och vad som växer på fältet och sedan kombinera det med uppgifter om traktorns vikt och bredd på däcken för att få fram om det finns risk för att man packar sönder jorden.

Per Frankelius är övertygad om att arbete i de gröna näringarna kommer att kräva en annan kompetens i framtiden.

– Att driva en grönsaksodling, ett lantbruk eller ett djurstall är redan idag högteknologi. Det här gör att universitet som har teknisk inriktning blir oerhört mycket viktigare idag än förr, och kanske att andra typer av studenter kan hitta vägen in i den gröna sektorn.

Hur ser du på framtiden för det svenska lantbruket?

– Jag ser två scenarier. Om klokheten får råda har vi en enormt ljus framtid eftersom hela Europa skriker efter mat av hög kvalitet. Tack vare vårt fina klimat, våra kunniga lantbrukare och allmänt sett höga tekniknivå har vi världens möjlighet att både hjälpa till med en samhällsviktig fråga och att tjäna bra med pengar. Det är det positiva, säger Per Frankelius och fortsätter:

– I det andra scenariot finns en risk att ännu mer regler kommer att göra det svårt. Redan nu är den psykosociala ohälsan stor bland europeiska lantbrukare. Vi ska inte heller tro att vårt lilla land är ledande, vi måste vara på tårna och ta in kunskap om ny teknik så att vi inte tappar fart. Så jag vet inte vad jag ska svara. Jag hoppas att vi har en positiv framtid, men det är lite upp till opinionsbildare, branschaktörer och regelmakare hur hårt man vill vrida åt tumskruvarna på den här branschen.

Per Frankelius, forskare inom innovation i gröna näringar

Docent i företagsekonomi och forskare vid Linköpings universitet. Leder tillsammans med docent Karolina Muhrman innovationsplattformen Agtech Sweden sedan 2019, delvis finansierat av Vinnova, samt sedan 2024 Kunskapsnav för lantbrukets digitalisering, finansierat av Jordbruksverket.

Har producerat en stor mängd forskning och skrivit över 1 000 artiklar och böcker på temat innovation och marknadsföring, i kombination med en del samhälls- och regeringsuppdrag.

Har bland annat studerat hur man kan utveckla mediciner ur jordbruksprodukter samt den gröna sektorns betydelse för säkerhetsfrågor. Gjorde en omfattande studie under tio år kring Carl von Linnés verk Systema Naturæ där han kom fram till att Linné inte i första hand var blomsterkung utan en förespråkare för att utveckla de gröna näringarna och mineralindustrin:

”Somliga gjorde vågen, men jag blev också fullständigt utskälld av en rad professorer och universitet som blev helt vansinniga på mig för att jag raserat deras bild av Linné.”