Dråpslag mot det gröna näringslivet
Gröna arbetsgivare är starkt kritiska till att regeringen vill införa ett lönegolv på 33 390 kr när den kollektivavtalade medianlönen för arbetare inom lantbruket ligger på 27 290 kronor i månaden. Samtidigt vill regeringen ta bort undantagen från lönegolvet.

Regeringens besked är något av en chock för de gröna näringarna. Ett lönegolv på 90 procent och slopade undantag är till och med sämre än det tidigare förslaget, säger Emma Terander chef arbetsmarknad Gröna arbetsgivare.
De gröna näringarna är redan idag pressade av svårigheter att hitta personal, stigande kostnader för insatsvaror, energi och transporter. Samtidigt som regeringen vill att produktionen av mat ska öka höjer man alltså kostnaderna för att få arbetet utfört.
Vi har en fungerande modell där arbetsmarknadens parter bestämmer lönenivåerna och arbetsgivarna avgör vilket kompetensbehov som finns. Att regeringen vill politisera detta är minst sagt bekymmersamt, konstaterar Emma Terander.
För de gröna näringarna handlar det om något tusental personer från tredje land. Det är inte speciellt många, men de utgör en avgörande kompetens som företagen inte hittar i Sverige. Det är obegripligt att regeringen tänker att en begränsning av dessa ska ge någon synbar effekt på en arbetslöshet på närmare 500 000 personer i Sverige.
Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade kommit fram till att i princip alla yrken inom de gröna näringarna skulle undantas. Detta skrotar nu regeringen och ska istället själva ta beslut om enskilda yrken som ska undantas. För företagen innebär det att en byråkrati ersätts av en annan, varnar Emma Terander
Gröna arbetsgivare anser att regeringens resonemang om att lönekravet förut låg på 13 000 kronor i månaden och att ”techsektorn klarar sig”, är helt obegripligt. Företagen inom de gröna näringarna har aldrig betalat 13 000 kronor i månaden, de har betalat enligt kollektivavtal. Att en sektor påstås klara regeringens krav underlättar inte för andra sektorer, som till exmpel de gröna näringarna.