Svenskt lantbruk är beroende av arbetskraftsinvandring
För att säkra livsmedelsproduktionen och upprätthålla en konkurrenskraftig lantbrukssektor måste Sverige fortsätta att välkomna arbetskraftsinvandring. Regeringen behöver tänka om och tänka rätt, skriver Gröna arbetsgivares Lena-Liisa Tengblad, vd, och Emma Terander, chef för arbetsmarknad, i en debattartikel i tidningen Land Lantbruk och Skogsbruk.
En av de mest kritiska faktorerna för att lantbruket ska kunna möta framtidens utmaningar är tillgången till arbetskraft. Bristen på arbetskraft har förvärrats de senaste åren och innebär inte bara ekonomiska förluster utan riskerar också att påverka den svenska livsmedelsproduktionen och landets självförsörjningsgrad.
Trots att arbetskraftsinvandringen är avgörande för att upprätthålla en konkurrenskraftig lantbrukssektor har den nuvarande regeringen tydliggjort sin ambition om att begränsa, försvåra och fördyra rekrytering av arbetskraft från tredjeland genom ett föreslaget lönegolv i nivå med svensk medianlön, som för närvarande ligger på 35 600 kronor i månaden. För företag som varit tvungna att förlita sig på möjligheten att rekrytera kompetens utanför EU får detta förödande konsekvenser. Dessutom sätts hela den svenska lönebildningsmodellen ur spel.
Därför uppmanar Gröna arbetsgivare regeringen att tänka om kring det föreslagna lönegolvet och i stället fokusera på reformer som sätter folk i arbete.
