Viktig kampanj ska minska arbetslivskriminalitet
Att ha kollektivavtal och följa regelverk, samt ställa frågor och följa upp dem du ingår avtal med, det är bra sätt för att se till att du inte bidrar till arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverket har tillsammans med åtta andra myndigheter uppdraget att bekämpa arbetslivskriminalitet, och genomför just nu en stor informationskampanj.
– Vi välkomnar kampanjen och arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet. Att vara medlem i en arbetsgivarorganisation och att följa de kollektivavtal man då omfattas av är en bra hjälp för att säkerställa att man som företag följer lagen och har schysta villkor, säger Gröna arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad.
Arne Alfredsson är ansvarig för frågor som rör arbetskraftslivskriminalitet och chef för avdelningen Myndighetsgemensam kontroll på Arbetsmiljöverket, en av de nio myndigheter som samarbetar kring bekämpningen av arbetslivskriminalitet.
– Ofta omfattar arbetslivskriminalitet brott mot flera lagar. Genom samarbete kan vi få en helhetsbild och det blir mer effektivt, förklarar han.
Vad hoppas ni uppnå med kampanjen?
– Bland annat vill vi signalera till både företag, organisationer och kommunala upphandlingsmyndigheter att det är ett eget val att låta arbetslivskriminalitet finnas kvar. Vi vill skicka signaler om att vara uppmärksam på om någonting är för billigt – för då är det sannolikt något som inte står rätt till. Du kan välja att inte bidra till fusk genom de köp du gör.
– Att bekämpa arbetslivskriminalitet handlar mycket om att påverka människors beteenden och val, och i förlängningen om etik och moral. Du kanske kommer billigt undan, men vill du verkligen bidra till kriminalitet?
Vad är arbetslivskriminalitet?
– Delegationen som regeringen tillsatt definierar arbetslivskriminalitet som ”kvalificerade förfaranden som strider mot bestämmelser i författningar eller avtal, och som rör arbetslivet”. Ett kvalificerat förfarande kan exempelvis vara att arbetstagare utnyttjas, att konkurrensen snedvrids, att det utförs systematiskt eller i organiserad form, eller att det är av allvarlig eller omfattande karaktär.
Vad möter ni när ni gör kontroller och vilka reaktioner får ni?
– Vid nästan varje kontroll upptäcker någon av myndigheterna något som inte står rätt till. Det kan handla om att det inte finns rätt skyddsutrustning eller att det saknas utbildning för att exempelvis hantera kemikalier eller liknande.
– Vi kan självklart bli ifrågasatta när vi dyker upp, vi informerar ju inte i förväg om våra besök eftersom vi vill se hur det ser ut i verkligheten. Oftast är reaktionerna lugna, men det händer också att folk försöker springa därifrån.
Vad kan man som företag tänka på för att göra rätt?
– Ha koll på den lagstiftning du omfattas av. När du ingår avtal, var uppmärksam på om personen verkar seriös. Fundera på om priset är rimligt, ställ frågor, kolla exempelvis årsredovisningar och ta om möjligt referenser. Anlitar du entreprenörer behöver du ha koll på att de följer lagarna. Och följ alltid upp att du får det du beställt.
Räcker det att ha kollektivavtal för att försäkra sig om att man följer lagen?
– Förutsatt att man som företag följer kollektivavtalet är man ju hemma när det gäller arbetsrätt och arbetstider. Men ett företag kan ju bryta mot arbetsmiljöregelverket genom att exempelvis inte erbjuda rätt skyddsutrustning. Så kollektivavtalet är ingen garant i övrigt, det är för övrigt ingen myndighet som kontrollerar att företag följer kollektivavtalet.
Arbetsmiljöverket har haft uppdrag kring arbetslivskriminalitet sedan 2015. Det första myndighetsgemensamma regeringsuppdraget kom 2018. Idag omfattas nio myndigheter i uppdraget:
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsmiljöverket
- Ekobrottsmyndigheten
- Försäkringskassan
- Jämställdhetsmyndigheten
- Migrationsverket
- Polismyndigheten
- Skatteverket
- Åklagarmyndigheten
Oftast är det Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Polisen och ibland också Arbetsförmedlingen som genomför de fysiska kontrollerna på arbetsställena. Övriga myndigheter gör kontroller på andra sätt. Respektive myndighet har tillgång olika verktyg i arbetet. De verktyg som Arbetsmiljöverket förfogar över är
- arbetsmiljölagen
- arbetstidslagen
- utstationeringslagen.
