Så slår kravet på högre löner för utländsk kompetens

Med kravet på högre löner riskerar den befintliga kompetensbristen att förvärras. Regeringens förslag hotar inte bara Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Också den svenska lönebildningsmodellen sätts ur spel, framhåller de fyra vd:arna.

Lönekravet hotar Sveriges beredskap

Sedan 1990-talet har befolkningen ökat i Sverige medan produktionen av mat stått stilla. Nu finns det en bred samsyn om att Sveriges måste bli mer självförsörjande på mat som en del av en stärkt beredskap, konstaterar Gröna arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad.

– Det är ett problem när politiken inte har några konkreta idéer om hur det ska gå till och istället kommer med förslag som försvårar möjligheterna att bygga en hållbar inhemsk matproduktion, säger hon.

Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, instämmer:

– Frågan om kompetensförsörjning är en av de viktigaste för svenska livsmedelsföretag. Företagen försöker rekrytera i Sverige men när det inte fungerar är det nödvändigt med utländsk arbetskraft – inte minst ur ett beredskapsperspektiv och för vår möjlighet till självförsörjning.

I förlängningen äventyras både Livsmedelsstrategin 2.0 och den svenska beredskapen.  

– Regeringens förslag försvårar en redan utmanande rekryteringssituation och vore förödande för kött- och charkproduktionen i Sverige. I förlängningen äventyras både Livsmedelsstrategin 2.0 och den svenska beredskapen, säger Magnus Därth, vd för Kött- och Charkuteriföretagen.

Han får medhåll av Företagarnas vd Magnus Demervall:

– Förslaget är dåligt för alla och kommer i förlängningen innebära att företagen inte kan växa på samma sätt. Det minskar både skatteintäkter och möjligheterna att anställa fler – både arbetskraftsinvandrare och personer boende i Sverige.

Syftet är feltänkt

Regeringsförslaget syftar till att minska arbetslivskriminalitet och få arbetslösa svenskar i arbete. Men att öka kostnaderna för arbetsgivarna att rekrytera nödvändig kompetens utomlands är fel väg att gå, menar Lena-Liisa Tengblad:

–  Förslaget kommer att gynna oseriösa aktörer utan kollektivavtal, det riskerar snarare att spä på arbetslivskriminaliteten än att minska den. De flesta arbetsgivare skulle gärna slippa all den tid och osäkerhet som ansökningsprocessen för att anställa från tredje land innebär. Vi vet också att kompetensen saknas i Sverige och att det dessutom är svårt att få svenskar att flytta ut på glesbygden för ett jobb.

–  Det går inte att ersätta kvalificerad utländsk arbetskraft med arbetslösa som saknar rätt kompetens. Våra medlemmar kommer att stå utan den kompetens de så akut behöver, fyller Magnus Demervall i.

–  Konkurrensen om slaktare och styckare är stor i EU, och i Sverige utbildas inte någon ny arbetskraft inom kött och charkuteri. Detta gör att kvalificerad kompetens från länder utanför EU är helt nödvändig för branschen, framhåller Magnus Därth.

Förslaget undergräver den svenska modellen

Att lagstifta om lägstalöner för en viss, avgränsad grupp på arbetsmarknaden är ett brott mot traditionen att arbetsmarknadens parter hanterar lönebildningen. Det är också motsägelsefullt att ha motarbetat europeiska minimilöner men samtidigt vilja införa minimilöner för utländsk arbetskraft från tredje land.

–  Regeringen riskerar att stöka till lönebildningen för hela arbetsmarknaden. Det är klart att det påverkar om en viss grupp ska ha 35 600 kronor i månaden som lägsta lön när andra grupper får betydligt lägre enligt framförhandlade kollektivavtal, säger Lena-Liisa Tengblad.

Björn Hellman framhåller vikten av att företagen som ska anställa har möjlighet att bestämma vilken arbetskraft de behöver, och att lön och villkor utgår från kollektivavtal eller branschpraxis inom respektive yrke.

–  I våra branscher där lönenivån ligger under 35 600 kronor skulle arbetsgivare få svårt att motivera så stora löneskillnader mellan inhemsk och utländsk personal. Det är djupt olyckligt om den svenska modellen där parterna ansvarar för lönenivån inom olika yrken nu luckras upp, säger han.