Förslag saknas för bättre antagningssystem i yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan (YH) har successivt blivit allt viktigare för att möta kompetensbehovet i de gröna näringarna. Företagens efterfrågan på elever från YH har ökat över tid samtidigt som utbildningsformen vuxit i omfattning. Det har gjort att det uppstått ett behov av att anpassa regelverket för dagens yrkeshögskola.

– Vi välkomnar därför förslagen på ett moderniserat regelverk, som bland annat syftar till att personer med förkunskaper på eftergymnasial nivå ska få en snabbare väg genom yrkeshögskolan. Propositionen tar fasta på många av våra branschers viktigaste frågor och stärker både utbildningssystemet och den framtida kompetensförsörjningen, säger Kristine Wiklund, kompetensförsörjningsexpert på Gröna arbetsgivare.

Bland förslagen finns flera som vi tagit upp i vårt remissvar till utredningen:

• Ökade möjligheter till progression inom YH. Utbildningarna är eftergymnasiala men propositionen öppnar för möjligheterna att även bygga på studier på högskola, vilket underlättar vidareutbildning för yrkesverksamma och utbildningar till yrken där det råder brist.
• Tydligare ansvarsfördelning och stärkt koppling till arbetslivet. Propositionen förtydligar utbildningsanordnarnas och ledningsgruppernas roller och ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet, vilket skapar ökad tydlighet och rättssäkerhet. Ledningsgrupper med arbetslivsrepresentanter hos utbildningsanordnaren blir ett lagkrav, vilket säkrar kvalitet och relevans.
• Gymnasieingenjörsutbildningen ska ligga kvar inom gymnasiet och inte flytta till YH, helt i linje med både vår och utredarens uppfattning. Utbildningen är uppskattad av många företag i sin nuvarande form, och risken är att den skulle försvinna inom YH-systemet.

Förslag för tydligare antagning saknas

Däremot saknar vi tydliga förslag för ett gemensamt antagningssystem. Det nuvarande systemet skapar onödig osäkerhet för företag, skolor och studerande eftersom det är svårt att förutsäga elevantalet och om utbildningar går att genomföra.

– Vi saknar också förslagen som fanns med i utredningen om utökade möjligheter till anslagssparande, det vill säga att myndigheten ska kunna flytta över medel som inte förbrukats till kommande år. Det skulle möjliggöra att mer av anslagna medel kan gå till kompetensförsörjning, säger Kristine Wiklund.

Förslaget om att utbildningar inom YH även ska kunna bygga på eftergymnasiala kunskaper föreslås träda i kraft den 1 april 2027. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.