Seminarium: Hur stoppa oseriösa aktörer i offentlig upphandling?
På ett välbesökt seminarium anordnat av Gröna arbetsgivare var företrädare för såväl politik och företag som fack och arbetsgivare rörande överens om att det är ett allvarligt problem att oseriösa aktörer vinner upphandlingar med anbud som är så låga att de omöjligt kan ha kollektivavtalsenliga villkor. Hur man ska komma åt problemet är en svårare fråga. Gröna arbetsgivares nya rapport som presenterades på seminariet ger fem förslag.
– Många av våra medlemmar upplever att de förlorar upphandlingar på grund av att de har kollektivavtal. Vår nya rapport bekräftar den bilden. Att kriminella aktörer inte stoppas är ett svek mot seriösa företag, mot deras anställda och mot skattebetalarna, inledde Gröna arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad, och fick medhåll av arbetsmarknadschef Emma Terander, som redogjorde för rapporten:
– Rapporten visar på utbredda problem med att seriösa aktörer trängs undan av oseriösa. Kommuner saknar såväl styrdokument som resurser och kompetens för att på ett effektivt sätt kunna upptäcka och ifrågasätta alltför låga anbud – trots att det finns lagstöd.
Företagaren Christoffer Liljendahl, vd för Grön Stad Mark och Anläggning AB, och medlem i Gröna arbetsgivare, vittnade om att de problem som rapporten tar upp är hans verklighet.
– Jag ser exempel på leverantörer som blivit diskvalificerade på grund av brister i en kommun, men som får avtal i andra kommuner, eller till och med i samma kommun men på ett annat område. Svaret jag får av kommunerna är att leverantören var så billig att de inte kunde säga nej.
En panel bestående av Ellen Hausel Heldahl, jurist på Svenskt Näringsliv, Mattias Schulstad, utredare på LO och Karin Peedu, upphandslingsstrateg på SKR, var eniga om att något behöver göras för att komma till rätta med problemet.
– EU-kommissionen arbetar för att få en europeisk standard på plats med regelverk som matchar den tekniska utvecklingen. En viktig fråga är att få till lösningar för att med hjälp av systematiska körningar och AI enkelt kunna följa upp olika data, sa Ellen Hausel.
– Det är som att gå med metalldetektor på järnskrot, vart man än siktar hittar man fel. En marknadsdialog och en fungerande och ständigt uppdaterad upphandlingspolicy är viktigt, liksom bra utvärdering. Men utvärdering kostar, och jag tror att kommunerna kommer att upphandla mindre framöver och göra mer i egen regi, sa Mattias Schulstad.
Karin Peedu delade problembilden, men ville tydliggöra kommunernas sits:
– En mediankommun har kanske en eller en halv upphandlare med i snitt 700 avtal på sitt bord. Idag får exempelvis poliser inte dela information om kriminella aktörer. Vi måste möjliggöra delning av information, och kommuner måste ha redskap att använda den informationen, policyer räcker inte, sa hon.
Sist upp på podiet var politikerna Adam Reuterskiöld, riksdagsledamot (M), ledamot i ledamot finansutskottet och i Upphandlingsmyndighetens insynsråd, och Patrik Lundqvist, riksdagsledamot (S), suppleant i finansutskottet.
– Det här är ett jätteproblem som vi inte lyckats hantera och jag välkomnar verkligen den här rapporten. Ett brett samarbete kring frågan är viktigt, precis som att kunna dela information. Även om det går lite långsamt upplever jag att det finns en större medvetenhet bland många parter kring detta idag, sa Patrik Lundqvist.
– Regeringen lanserade i höstas en färdväg mot bättre upphandling, och målsättningen är att införa fler åtgärder till 2030. Lagstiftning riskerar att öka regelbördan, jag tror mer på att förbättra utbytet av information. Upphandling är i sig en bra funktion och jag tror inte att upphandlingar kommer att minska – konkurrens är viktigt även i framtiden, avslutade Adam Reuterskiöld.
