Skolverket: fler utbildningsplatser behövs inom lantbruk, skogsbruk och trädgård

Tidigare bedömdes kompetensbehovet inom naturbruksprogrammet som en helhet, vilket gav en otydlig bild eftersom skillnaderna mellan inriktningarna är stora, både nationellt och regionalt. I de nya planeringsunderlagen redovisas behoven i stället på inriktningsnivå. Det ger kommuner, regioner och fristående huvudmän ett mer träffsäkert underlag för beslut om vilka utbildningar inom programmet som behöver öka respektive minska. Förändringen har drivits av Gröna arbetsgivare.

– Det är positivt att Skolverkets bedömning ligger i linje med det underlag som vi har lämnat. Genom att skilja mellan inriktningarna blir det tydligare var de olika branschernas behov är som störst och var utbildningsutbudet behöver förändras, säger Kristine Wiklund, ansvarig för kompetensförsörjning på Gröna arbetsgivare.

Skolverkets underlag visar att utbildningsutbudet behöver dimensioneras upp inom lantbruk, skogsbruk och trädgård, där branscherna geografiskt har stora och långsiktiga rekryteringsbehov. Samtidigt behöver antalet utbildningsplatser inom djurvård minska och utbildningarnas kvalitet stärkas, så att innehållet bättre motsvarar efterfrågan på djurvårdare med kompetens på nivå 2. Antalet utbildningsplatser är endast en del av kompetensbehovet.

– Vi behöver fler utbildningsplatser men det är utbildningarnas kvalitet som måste vara drivande i dimensioneringen, liksom våra medlemsföretags möjligheter att ta emot elever för arbetsplatsförlagt lärande, apl. En förutsättning är också att eleverna söker utbildningarna. Ansökningstrycket till trädgårdsinriktningen är för lågt idag, säger Kristine Wiklund.

Gröna arbetsgivares kompetenskartläggning visar att rekryteringsbehoven är omfattande. Inom lantbruket behöver omkring 1 300 djurskötare rekryteras. Skogsbruket behöver drygt 5 000 personer under en treårsperiod, däribland 1 100 skogsmaskinförare, och inom trädgårdsanläggning behöver omkring 600 trädgårdsanläggare rekryteras.

De regionala planeringsunderlagen är inte bindande, men ska ge kommuner, regioner och fristående huvudmän stöd i planeringen av utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och komvux. När behoven nu redovisas på inriktningsnivå får huvudmännen bättre förutsättningar att styra utbildningsplatserna till de branscher och geografiska områden där efterfrågan på kompetens är störst.

Läs mer i Skolverkets regionala planeringsunderlag för dimensionering.