EKONOMISK ANALYS - KONJUNKTUR

Stigande spannmålspriser – fallande virkespriser

Spannmålspriserna på världsmarknaden steg i augusti och var 10 procent högre än året innan, medan virkespriserna sjönk under andra kvartalet – 12 procent för tall och 9 procent för gran. Mer om det och mycket mer i ekonomisvepet från Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare.

16 september 2026

Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare. Foto: Anna Levin

Svensk BNP ökade under andra kvartalet med 1,6 procent och för näringslivets produktion var tillväxten ännu starkare. Investeringar, export och konsumtion bidrog och Sverige har nu en av de högsta tillväxttakterna i Europa. Preliminära siffror pekar på en inbromsning i juli men för helåret 2026 indikerar de senaste prognoserna att svensk ekonomi växer ungefär dubbelt så snabbt som resten av EU.
Spannmålspriserna på världsmarknaden steg i augusti och var 10 procent högre än ett år tidigare enligt FAO:s spannmålsprisindex. Även årets svenska spannmålsskörd ger skäl till ökad optimism inom växtodlingen. Den väntas bli 5,9 miljoner ton vilket är nästan 1 miljon ton mer än Lantmännen förväntade sig innan sommaren och ungefär 10 procent bättre än genomsnittet för de senaste fem åren.
Virkespriserna föll under andra kvartalet. Enligt Skogsstyrelsen sjönk avräkningspriserna med 12 procent för tall och 9 procent för gran jämfört med första kvartalet. Det är till viss del en effekt av stormen Johannes men är även ett tecken på att den dåliga konjunkturen för förädlade trävaror börjar påverka råvaruledet.
Förnyad oro i Mellanöstern skapar tryck på energipriserna. De senaste veckornas attacker mot oljefartyg och energianläggningar har fått Brentoljan att öka kraftigt, med ett pris som i skrivande stund närmar sig 110 dollar per fat. Det ökar trycket på drivmedelspriserna och riskerar att fördyra både maskindrift och transporter. Dyrare naturgas innebär även risk för ytterligare prisökningar för både el och gödsel.
Oväntat låg inflation men räntehöjning finns kvar på kartan. Riksbanken lämnade vid det senaste mötet styrräntan på 1,75 procent men signalerade en möjlig höjning senare i höst. Med en KPIF-inflation i augusti på endast 0,7 procent kan vi stänga dörren för att höjningen kommer redan i september. Mycket av det låga inflationstrycket förklaras dock av sänkt matmoms och lägre skatt på drivmedel. Det underliggande pristrycket är klart högre. Risken att de höga energipriserna sprider sig till andra priser ökar dessutom desto längre Mellanösternkrisen pågår. Huvudspåret är därför fortsatt en räntehöjning innan jul, mest troligt i december.