Utan en starkare yrkeshögskola riskerar Sverige att tappa fart
Myndigheten för yrkeshögskolan har presenterat årets beslut om nya utbildningar. Det är positivt att flera satsningar inom de gröna näringarna har beviljats, men visar också att dagens yrkeshögskola inte räcker till.
Inom skogsbruk, lantbruk och livsmedelsproduktion växer kompetensbehoven snabbt. Trots detta är antalet utbildningsplatser inom flera avgörande yrkesroller fortfarande alldeles för få. För de gröna näringarna är kompetenser som skogsbrukstekniker, planerare i skogsbruket samt driftledare inom lantbruket centrala för att klara både klimatomställning och konkurrenskraft.
Det största hindret är att systemet för att bevilja utbildningar är för kortsiktigt och svagt kopplat till verkliga behov. Näringslivets bedömningar om vilka utbildningar som håller kvalitet väger fortfarande för lätt. Detta leder till att utbildningar som arbetsmarknaden skriker efter inte får tillräckligt många platser – samtidigt som utbildningsanordnare saknar trygghet att bygga upp långsiktig kapacitet.
Yrkeshögskolan är ett träffsäkert verktyg för att snabbt få fram kompetens där den behövs. Just därför är det så allvarligt att systemet inte hänger med. Vi behöver bättre kvalitetssäkring av vilka utbildningar som beviljas, fler korta kurser för omställning och ett stärkt YH-flex. Det är särskilt viktigt i de gröna näringarna där tekniken förändrar arbetsmarknaden i snabb takt.
Nu väntar regeringens proposition ”Framtidens yrkeshögskola”. Den måste innebära en verklig kursändring. Om Sverige menar allvar med både klimatomställning och konkurrenskraft kan vi inte fortsätta med ett system som är alltför godtyckligt och otydligt.
Yrkeshögskolan behöver stärkas. Annars riskerar Sverige att stå utan den kompetens som framtiden kräver.
