Höstbudgeten 2026: Långsiktighet saknas i en annars positiv budget
Budgetpropositionen för 2026 överlämnas idag till riksdagen. Gröna arbetsgivare ser flera positiva inslag för de gröna näringarna, samtidigt som långsiktighet för företagarna saknas.
Sammanfattningsvis är de flesta åtgärderna i budgeten konjunkturella, när det istället hade behövts mer av strukturella åtgärder för att långsiktigt påverka riktningen för företagen i Sverige – även om det är viktigt att få i gång ekonomin här och nu. För de gröna näringarnas del innebär budgeten tillfälliga kostnadslättnader men få åtgärder som bidrar till en långsiktig planering av företagandet.
Reformutrymmet i årets budget är extra stort, 80 miljarder till satsningar som ska lyfta Sverige ut ur lågkonjunkturen. Hushållen, och framför allt småbarnsfamiljerna med arbetande föräldrar, kommer få mest ut av budgeten. Av företagen i de gröna näringarna träffar flest förslag i budgetpropositionen lantbruken. Här följer en sammanfattning av de förslag som presenterats inom ramen för reformutrymmet som berör de gröna näringarna.
Vad innebär en ”hushållsbudget” för de gröna näringarna?
Få förslag i budgetpropositionen riktar sig direkt mot skogsbruk, trädgårdsanläggning, djursjukvård eller golf. Den enda direkta kopplingen är tillfälligt sänkta arbetsgivaravgift för unga och skatteavdraget för fåmansbolag. Utöver det kan det bli indirekta effekter för de mer hushållsnära branscherna. Enligt regeringens beräkningar ger budgeten cirka 1 800 kronor mer i plånboken per månad för en familj med två barn. Pengar som i viss utsträckning kan hamna i de gröna näringar som exponeras mot konsument. Exempelvis ger ökat ekonomiskt utrymme möjlighet till grundläggande djursjukvård, större möjligheter att köpa trädgårdstjänster och mer pengar till fritidsaktiviteter så som golf.
Sänkt arbetsgivaravgift för unga
Den största nyheten som direkt påverkar kostnadsläget för alla gröna näringar är sänkt arbetsgivaravgift för unga mellan 19 och 23 år. Inom lantbruk och golf är var femte anställd ung, vilket kommer ge minskade kostnader för en betydande del av personalstyrkan. Tyvärr är sänkningen tidsbegränsad från april 2026 till september 2027. Kostnadsläget för företagen dämpas under perioden, men leder samtidigt inte till en långsiktig kostnadssänkning. Med en sänkning som gäller endast en begränsad åldersgrupp och dessutom är tidsbegränsad kommer företagen inte våga anställa och investera.
Minskad regelbörda och skatteavdrag för fåmansbolag
Regeringen visar ambition att minska regelbördan för fåmansbolag” med en tredjedel”. Bland annat vill man minska tillsynskontrollerna hos lantbruk så att samma myndighet inte ska skicka kontrollanter samma dag i olika ärenden. En högst rimlig åtgärd, det gäller dock att det blir verklighet av regelförenklingen i det dagliga företagandet. Förslaget innehåller också skatteavdrag för företagen som omfattas av 3:12-reglerna, vilket många bolag inom de gröna näringarna med få anställda gör. Rekommendationen är därför att se över om ditt företag omfattas för att på bästa sätt planera företagets ekonomi för kommande år.
Tillfälligt sänkt moms på livsmedel
För att underlätta för hushållen sänker regeringen under perioden april 2026 till december 2027 momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen innebär med fullt genomslag att priserna i butik minskar med cirka 5,5 procent. För de svenska lantbruken innebär förslaget i direkta ordalag ingenting. Däremot kan reformen förväntas ge tydliga effekter på sikt. Sänkt moms gör att prisskillnaden mellan svenskt och importerat minskar, vilket bör leda till att fler köper svenskt och att efterfrågan på svenskproducerade livsmedel ökar. Förhoppningen är att det inte bara ska öka såld kvantitet utan också öka marginalerna genom hela kedjan. Sänkningen gäller enbart mot slutkonsument. Förslaget ska vara oberoende av försäljningskanal, vilket gör att försäljning via gårdsbutik mot konsument också omfattas.
Ökad fokus på produktion och beredskap
I linje med Livsmedelsstrategin 2.0. vill regeringen öka produktionen av svenska livsmedel. Förslagen i budgeten innebär en höjd ersättning för mjölkkor, som stärker balansräkningen för djurhållningsföretag och samtidigt ökar Sveriges beredskap. Det viktiga med detta förslag är riktningen, det vill säga att regeringen visar engagemang och vilja att stärka en konkurrenskraftig jordbruksproduktion i Sverige. I förslaget ingår även en stärkt närvaro utomlands via lantbruksråd för att öka exporten av svenska livsmedel.
Satsningar på utbildningar inom de gröna näringarna
Extra välkommet är att regeringen nu även aviserar satsningar på utbildningar inom de gröna näringarna. Kompetensbristen är stor i hela produktionsledet och satsningar behövs på både yrkesutbildningar och vidareutbildningar. Det aviserade initiativet till ett naturvetenskapligt basår vid SLU och ett kompetenscentrum för växtodling är inget stort steg, men ett steg åt rätt håll. Det saknas fortsatt en realistisk plan i livsmedelsstrategin för hur kompetensförsörjningen inom livsmedelskedjan ska gå till.
Stärkt investeringsstöd till lantbruk i norra Norrland
Som en del i att öka både produktion och beredskap satsar regeringen på ett stärkt investeringsstöd till lantbrukare i norra Sverige. Alla initiativ som ökar investeringstakten och minskar kostnadsbördan för att bedriva lantbruk är välkomna. Som helhet kommer detta förslag dock bara öka produktionen på marginalen. Om målet är att producera mer finns det andra satsningar att göra. Läs mer om det här.
