Den genomsnittliga kostnaden för att besöka veterinär sjunker

Branschrapporten baseras på en enkätundersökning, officiell statistik från SCB och Jordbruksverket samt ekonomiska data från medlemsföretag inom Svensk Djursjukvård.

Mängden utförd vård minskar

Under 2025 genomfördes cirka 1,3 miljoner patientbesök i medlemsföretagen, en viss ökning jämfört med 2024 men fortfarande under 2023 års nivå. Den genomsnittliga omsättningen per patientbesök sjönk samtidigt från 4 014 kronor 2024 till 3 991 kronor 2025. Det innebär att ett genomsnittligt veterinärbesök under 2025 kostat mindre jämfört med tidigare. Samtidigt minskade antalet nyregistrerade hundar med tio procent under 2025 enligt Jordbruksverket, ett tecken på att lågkonjunkturen påverkat hushållens beslut att skaffa djur.

– Statistiken visar att mängden utförd vård under 2025 ligger på ungefär samma nivå som 2023. Efter flera år av snabb tillväxt har utvecklingen bromsat in tydligt, färre nya djurägare och en pressad hushållsekonomi syns i våra siffror, säger Pekka Lähdekorpi, ordförande i Svensk Djursjukvård.

Prishöjningen 3,9 procent är lägre än bilden i media

Medlemsföretagens priser höjdes i genomsnitt med 3,9 procent under 2025, jämfört med 4,9 procent året innan. Det är en nivå i linje med den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

I den offentliga debatten används ofta försäkringsbolagens genomsnittliga skadekostnad som mått på prisutvecklingen, men det är inte samma sak som den generella prisutvecklingen inom djursjukvården. Försäkringsbolagens skadekostnader påverkas av att det oftare gäller akut och avancerad vård.

– Våra medlemsföretags faktiska prishöjningar är mer återhållsamma än vad som ofta framställs. När djursjukvårdspriser diskuteras i media är det ofta utvecklingen av försäkringsbolagens skadekostnad som är i fokus, men det är något annat än våra prishöjningar. För en korrekt analys behöver jämförelsen ske mellan samma typ av behandling över tid, säger Pekka Lähdekorpi.

Stigande kostnader och pressade marginaler

Bakom de återhållsamma prishöjningarna döljer sig en bransch under ekonomisk press. Rörelsemarginalen i djursjukvården låg på cirka 8 procent under 2024 – ned från 11 procent 2021. För medianföretaget med minst 20 anställda var marginalen 6,9 procent. Kostnader för förbrukningsmaterial, el och lokalhyra har samtidigt stigit kraftigt under hela 2020-talet, och fortsatte öka även under 2025.

Personalkostnaderna utgör cirka 60 procent av branschens totala kostnader. När fler kliniker tvingas korta sina öppettider flyttas vården till dyrare jourtid, vilket i sin tur driver upp kostnaderna för enskilda akutbesök.

– Det är viktigt att förstå skillnaden mellan en dagöppen klinik med planerad vård och ett dygnetruntöppet specialistdjursjukhus. I dag jämförs de ofta som om det vore samma sak, men det handlar om olika kompetenser, olika diagnostik och delvis olika vård, säger Pekka Lähdekorpi.

En faktabaserad debatt avgörande för framtiden

– Rapporten ger viktiga fakta till den fortsatta diskussionen om djursjukvårdens priser. En nyanserad och faktabaserad debatt är avgörande för att skapa rätt bild av hur veterinärmarknaden faktiskt utvecklas, säger Emma Terander, branschansvarig för Svensk Djursjukvård.