Räntehöjning trots låg inflation – hushållens framtidstro rasar
Riksbanken höjde styrräntan förra veckan med hänvisning till starkare konjunktur och förväntat högre inflation, men redan dagen efter visade ny statistik att inflationen sjunker. Hushållen har samtidigt blivit betydligt mer pessimistiska, särskilt om sin egen ekonomi. Det skriver Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare, i det senaste ekonomisvepet.
- Kraftigt försämrat konsumentförtroende. Konjunkturinstitutets hushållsindikator minskade från 102 till 94 i oktober. Nedgången raderade ut de tre föregående månadernas uppgång. Hushållens syn på ekonomin är nu åter mer negativ än normalt. Särskilt försämrades förväntningarna på den egna ekonomin under det kommande året, vilket kan ha ett samband med de stundande räntehöjningarna.
- Världsmarknadspriset för spannmål minskade med 4,5 procent i oktober enligt FAO:s prisindex. Nedgången följer fyra månader av stigande vetepriser och förklaras av svag efterfrågan och förbättrade globala skördeutsikter, bland annat i Argentina. Även förväntningar om ökade flöden från Svartahavsområdet bidrog.
- Virkespriserna går isär. Enligt Skogsstyrelsen ökade avräkningspriset för gransågtimmer vid avverkningsuppdrag med 6 procent tredje kvartalet, medan tallpriset minskade med 4 procent. För massaved var priset ungefär oförändrat. För leveransvirke sjönk däremot priserna för både sågtimmer och massaved.
- Lägre olje- och dieselpris. Priset på nordsjöolja har fallit med omkring 25 dollar de senaste två veckorna, från en topp på över 115 dollar till 91 dollar på tisdag förmiddag. Minskad risk för återupptagna krigshandlingar i Persiska viken efter det amerikanska mellanårsvalet är en viktig förklaring. Även dieseln påverkas av lägre oljepris. Under de senaste två veckorna har priset vid pump sänkts med drygt 1,50 kr litern. Jämfört med bensin förblir dock dieselpriset förhöjt.
- Riksbanken höjer räntan trots fortsatt låg inflation. Riksbanken beslutade förra onsdagen att höja styrräntan från 1,75 till 2 procent. Beslutet motiverades av förväntat högre inflation och starkare konjunktur. Redan dagen efter pekade dock SCB:s preliminära oktobersiffror på lägre pristryck, med en minskning av KPIF-inflationen från 1,5 till 1,1 procent. Mycket av det låga utfallet beror på tillfälligt sänkt matmoms, drivmedelsskatt och kollektivtrafikavgifter. Men även med hänsyn till detta talar den låga inflationen för att ytterligare höjningar dröjer till efter årsskiftet.
I ekonomisvepet sammanställer chefsekonom händelser i ekonomin som direkt eller indirekt påverkar medlemsföretagen i Gröna arbetsgivare.