Svenskt jordbruk uppmärksammas i budgetpropositionen

Regeringen har lagt fram förslag om satsningar som ska stärka Sveriges livsmedelsproduktion och konkurrenskraft. Förslaget innebär satsningar inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 som löper mellan år 2023 och 2027. 100 miljoner ska satsas på investeringsstödet för konkurrenskraft av moderniserade produktionsanläggningar. Regeringen föreslår även den tillfälligt nedsatta skatten på jordbruksdiesel ska gälla även 2025.

• Det är positivt att flera förslag i budgetpropositionen syftar till att stärka svenskt jordbruk. Det är viktigt att det svenska lantbruket får rätt villkor för att ha en livskraftig position på den globala marknaden. Moderniserade produktionsanläggningar ställer också krav på framtida kompetensbehov, säger Joakim Wirén, chefsekonom Gröna arbetsgivare

Landsbygdsdepartementet har också sjösatt ett uppdrag som ska analysera behovet av och möjligheterna att stärka skyddet av jordbruksmark. Uppdraget ska ske med bakgrund av framtida behov både ur ett exploaterings- och försvarsperspektiv. Samtidigt står flera företag inför ökade kostnader för sin personal när regeringen gör verklighet av ett lönegolv för utländsk arbetskraft.

• Flera av de satsningar som görs inom lantbruket har ett underliggande fokus på beredskap och civilt försvar. Det är i grunden bra. Samtidigt får vi inte tappa bort att lantbruksföretagen är just företag som inte behöver mer reglering och styrning, utan förenklade och stärkta villkor för att gå stärkta framåt, enligt Joakim Wirén

Regeringen förslag om dyrare utländsk arbetskraft motverkar 

• Företagen inom de gröna sektorerna är beroende av utländsk arbetskraft. Därför ser Gröna arbetsgivare med oro på införandet och höjningen av lönegolvet för arbetstagare från tredje land. Regeringens positiva besked om satsningar på lantbruket riskerar att motarbetas av regeringens förslag från ett annat departement, säger Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare