Utländsk arbetskraft - en nödvändighet för branschens överlevnad

Kompetensförsörjning är det gröna näringslivets viktigaste fråga, och branschen är helt beroende av utländsk arbetskraft för att kunna överleva. Samtidigt är det regelverk som omgärdar anlitandet av utländsk arbetskraft snårigt och i kontinuerlig förändring. Reglerna skiljer sig dessutom åt beroende på varifrån arbetskraften hämtas. Det gör att det är svårt för arbetsgivare att göra allt rätt. 

Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.

Den 15 februari presenterade Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring sitt betänkande för migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Betänkandet heter Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. och har beteckningen SOU 2024:15.

Utredningens uppdrag omfattar flera olika frågor på arbetskraftsinvandringsområdet. Målet har varit att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring samtidigt som man ska främja invandring av högkvalificerad arbetskraft. Detta är ett led i regeringens ambition i att strukturera om invandringen till Sverige.

Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2025, men det beror på när regeringen väljer att lägga fram sin proposition. Det ska dock sägas att regeringen har varit mån om att införa detta så snart som möjligt vilket talar för att det också kommer att genomföras nära det datumet. I dagsläget gäller dock fortfarande de regler som infördes i november 2023 med ett försörjningskrav om 80 procent av medianlön.

Gröna arbetsgivare kommer att skicka in ett remissvar där vi redogör för våra invändningar mot utredningens förslag. Nedan presenteras utredningens huvudsakliga förslag.

Nytt lönekrav vid rekrytering från tredjeland

Utredningens förslag innebär att det kommer att införas ett lönekrav vid rekrytering av tredjelandsmedborgare, det vill säga medborgare utanför EU/EES, som är i nivå med då gällande medianlön i Sverige. I dagsläget ligger denna lön på 34 200. Detta ska vara den grundlön som gäller och det finns inte möjlighet att räkna in saker som exempelvis övertid eller ackord. Det ska heller inte gå att jobba deltid.

Detta är ett led i regeringens ambition om att skifta fokus i arbetskraftsinvandringen till en mer högkvalificerad arbetskraft.

Förlängt säsongsanställningsdirektiv

Utredningen föreslår att säsongsanställningsdirektivet ska förlängas från dagens 6 månader till 9 månader inom en 12-månadersperiod. De som är i Sverige och arbetar på denna tillståndsgrund omfattas inte av det föreslagna lönekravet. Denna förlängning är något Gröna arbetsgivare har jobbat hårt för och som vi välkomnar.

Avskaffat spårbyte

Utredningen föreslår att systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte är i dagsläget en möjlighet att ansöka om ett uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd inifrån landet efter ett slutligt avslagsbeslut på asylansökan.

Undantag och permanenta exkluderingar

Utredningen föreslår ett system för undantag från medianlönekravet som innebär att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att förse Migrationsverket med ett underlag av bristyrken i landet. Denna lista ska uppdateras årligen och skickas vidare till regeringen som ska ta beslut om vilka yrken som ska betraktas ha brist och därmed undantas från lönekravet.

Migrationsverket får också i uppdrag att sammanställa en lista på yrken där det förekommer omfattande missbruk av arbetskraftsinvandring. Denna sammanställning ska utgöra grund för att kunna utesluta yrkeskategorier helt från möjligheten att få beviljade arbetstillstånd.