”Den gamla bilden av näringarna stämmer inte”

1. Vad utmärker ditt parti när det gäller frågor som rör de gröna näringarna?

”Vi utmärker oss mot vänstersidan i vår syn på äganderätten, och att vi tydligt kopplar förvaltarskapet till att man faktiskt värnar och vårdar naturen och det man äger. Det är där den största miljönyttan skapas.

Gentemot de andra borgerliga partierna skiljer vi oss dels i vårt fokus på djurskydd. Vi ser det snarare som en konkurrensfördel att Sverige har en strängare djurskyddslagstiftning än andra EU-länder, eftersom det gör att man väljer svenskt. Dels har vi ett miljö- och klimatfokus. Men vi måste möta klimat- och miljöutmaningarna på företagens villkor, och det är inte genom att sätta hinder för utveckling och innovation.”

2. Hur är förutsättningarna för de gröna näringarna, och vad kan politiken göra för att främja näringarna?

”I takt med att omvärldsläget har försämrats har vi blivit alltmer medvetna om att vi behöver prioritera lantbruket och inhemsk livsmedelsproduktion. Tidigare har lantbruket setts som ett särintresse snarare än som en basnäring som är helt nödvändig för god beredskap och ett hållbart samhälle.

Det finns utmaningar exempelvis med regelkrångel, och där behöver vi få till förändring och få bort onödig administration. Är man lantbrukare ska man inte sitta mer framför datorn än ute i traktorn. Det handlar också om hur vi implementerar EU-lagstiftning. Särskilt när det gäller skogen har vi inte värnat svenska intressen och inte lyft fram våra unika svenska förutsättningar.

Är man lantbrukare ska man inte sitta mer framför datorn än ute i traktorn.

Vi behöver också göra vad vi kan för att det ska finnas arbetskraft att anställa. Det går idag inte att fylla på med inhemsk arbetskraft i tillräcklig utsträckning, och därför är arbetskraftsinvandring viktigt för Sverige, inte minst i takt med att befolkningen åldras.

När det gäller skogsbruket är artskyddet och inskränkningarna i pågående markanvändning med utebliven ersättning ett stort bekymmer. Det har varit mandatperiodens viktigast fråga att få ordning på och jag är både stolt och glad över att vi nu beslutat om skogspropositionen och prop om ersättning vid artskyddsinskränkningar och att den nationella fridlysningen setts över. Men mer behöver göras. Vi behöver stärka äganderätten i Regeringsformen. Sveriges skogsägare ska inte behöva oroa sig över att ställas på bar backe. Vill staten ta något får staten visa att det är en rimlig åtgärd och i så fall betala för sig. Allt annat är orimligt.

3. Hur de ser du på Sveriges självförsörjning, och vad behöver göras för att vi ska ha en god beredskap framöver?

”Vi behöver ha välmående företag. Har vi inte företag som går bra i tider när det inte är kris och krig, då har vi ju inte det i kristid heller. Så att skapa bättre förutsättningar för företag generellt är viktigt. Det handlar bland annat om att få bort de byråkratiska hindren. Vi måste vara vaksamma på att vi inte stiftar nya lagar eller inför nya riktlinjer som faktiskt hämmar livsmedelsproduktionen och jordbruket.

Men jag tror också att det finns ett stort signalvärde i att vara tydlig med att vi ser behov av att öka livsmedelsproduktionen och att det är en näring vi satsar på.

Det är ju lätt när man diskuterar ökad livsmedelsproduktion, att säga att vi måste ha en produktion som övergår det vi konsumerar. Då finns det de som blir lite protektionistiska och säger att vi måste sluta importera och det vänder vi oss emot, för vi behöver ju även i tid av krig och kris ha goda relationer med likasinnade länder – vi kommer aldrig bli helt för självförsörjande på allt.”

4. Vad behöver göras för att öka attraktiviteten och säkra kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna?

”Det är ju ganska utbredd kompetensbrist och vi behöver göra vad vi kan för att locka unga till näringarna. Det är inte genom att sätta hinder för utveckling och innovation utan genom att få företagen att växa och utvecklas och skapa nya sätt att jobba. Där har vi en läxa att göra.

Sedan har bilden av de gröna näringarna under ganska lång tid har varit att man bedriver verksamhet som faktiskt är skadlig för miljön, både när det gäller jordbruket och skogsbruket, och det stämmer ju inte. Men jag tror att bilden har ändrats, och att man idag inom näringarna också har en känsla av att man blir sedd som en viktigare näring än man upplevt historiskt.

Vi behöver uppvärdera yrkesutbildningarna.

Historiskt har vi kanske också haft för mycket fokus på att alla ska ha en akademisk utbildning. Vi behöver uppvärdera yrkesutbildningarna.

Till sist är arbetskraftsinvandring väldigt viktigt, och just nu har vi ju ett lönegolv som påverkar möjligheten och ta hit arbetskraft från tredje land.”