”Det är ett tvåfrontskrig om rättssäkerheten i skogen”
Kjell-Arne Ottosson är riksdagsledamot och miljö- och klimatpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
1. Vad utmärker ditt parti när det gäller frågor som rör de gröna näringarna?
”Att vi tar frågorna på största allvar. Det finns en kamp mellan stad och land, och i många av de här frågorna spelar känslor in mer än fakta. Men vi struntar i att det skriks från stan där man har en annan världsbild – vi går efter fakta. Vi talar om hur verkligheten ser ut och inte hur man önskar att den skulle se ut. Frågan om beteskravet är ett exempel, som verkligen är något som hämmar lönsamheten för våra lantbrukare. Låt bonden själv bestämma.”
2. Hur är förutsättningarna för de gröna näringarna, och vad kan politiken göra för att främja näringarna?
”Förutsättningarna borde ju vara jättebra egentligen. Med tanke på att vi har en osäker omvärld, och därmed beredskapsläge, är det bättre ju mer produktion vi har i Sverige. Och med tanke på den gröna omställningen borde det vara bra. Är det några som verkligen jobbar med omställningen så är det ju de gröna näringarna.
Men tyvärr ser vi väldigt många osäkerheter kring regler, lag och ordning och rättssäkerhet som gör att det inte är så bra som det borde vara givet den världen vi lever i nu och givet de förutsättningarna vi har.
Att minska regelbördan och öka lönsamheten är viktiga frågor vad gäller lantbruket. Vi har nu en ny livsmedelsstrategi 2.0, och det är stort fokus på att den ska få genomslag på gårdsnivå. Den är en jätteviktig för att det ska blir enklare att vara lantbrukare. För beredskapen behöver vi producera mer av vår egen mat.
Skogen ska EU inte bry sig om, det är nationell kompetens.
För skogsbruket är frågan om rättssäkerheten viktig. Vi bedriver ett krig i Sverige gentemot både myndigheter och aktivism, samtidigt som har vi ett annat krig gentemot Bryssel och EU. Skogen ska EU inte bry sig om, det är nationell kompetens. Det handlar väldigt mycket om att städa upp i regelträsket så att man konkurrerar på samma villkor som sina kolleger nere i Europa, utan att för den skull tumma på djurskyddet. Det är jätteviktigt att det är tydligt vad som faktiskt gäller och att våra skogsägare kan lita på staten.”
3. Hur de ser du på Sveriges självförsörjning, och vad behöver göras för att vi ska ha en god beredskap framöver?
”När det gäller vår beredskap krävs det att vi faktiskt producerar mer av vår egen mat, så att vi ser om vårt hus. För klarar vi inte att producera maten när solen skiner, ja då gör vi det garanterat inte när stormen viner. Det är ju nu vi ska bygga upp den här robustheten så att vi har lönsamheten och konkurrenskraften för våra lantbrukare.
Konkret gäller att se till att livsmedelsstrategin blir verklighet och inte bara en pappersprodukt. Men det görs väldigt mycket konkret, och arbetet med beredskapslager är ju igång. De flesta av besluten är tagna, nu handlar det om att omsätta dem till verklighet.”
4. Vad behöver göras för att öka attraktiviteten och säkra kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna?
”Det handlar om information och om attitydförändring. Många tror jag lever kvar i en gammal bild av en lantbrukare – att du är uppe före tuppen och går med skitiga kläder hela dagen och jobbar till långt fram på kvällen. Du har ingen semester utan jobbar nästan dygnet runt, året runt.
Och ja, det är mycket jobb. Men det ser väldigt annorlunda ut idag jämfört med när föräldragenerationen till dagens ungdomar växte upp. Så vi måste skapa förståelse för hur det faktiskt ser ut och få en förändring av attityden. Idag är det hightech att sitta i en skogsmaskin. Man använder datorer till allt.
Politiska beslut förändrar inte attityder, de måste förändras genom vad du upplever och ser själv.
Det handlar inte så mycket om politiska beslut, utan här måste nog branschen bli duktigare på att informera om hur det faktiskt ser ut. Politiska beslut förändrar inte attityder, de måste förändras genom vad du upplever och ser själv. Det är inte ett ämne där politiken ska ta beslut.”