”Ett historiskt fönster för de gröna näringarna”
Helena Lindahl är riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet.
1. Vad utmärker ditt parti när det gäller frågor som rör de gröna näringarna?
”Landsbygd är ett av Centerns tre prioriterade områden och vad jag vet så är det inget annat parti som har lyft fram landsbygden som prioriterat område. Vi har ett landsbygdsperspektiv på alla våra politikområden; när vi tar politiska beslut så har vi ett paraply med landsbygdsperspektiv över det oavsett om det gäller gröna näringar eller vård och omsorg eller vad det än kan vara så det finns alltid med. Det är inte heller en fråga som vi bara driver inför val – vi driver det hela tiden och på alla politiska nivåer.”
2. Hur är förutsättningarna för de gröna näringarna, och vad kan politiken göra för att främja näringarna?
”Det är positivt att de gröna näringarna äntligen uppmärksammas politiskt, mycket på grund av Rysslands illegala krig mot Ukraina. Det har gjort att vi börjat prata om självförsörjningsgrad och ökad livsmedelsproduktion, drivmedel och så vidare.
Sedan finns det en del att önska generellt när det gäller lantbruk och skogsbruk. Lantbruket har varit nedmonterat i princip på samma sätt som försvaret efter kalla krigets slut. Sett ur försvarssynpunkt så är det inte bra, och vi är ju långt ifrån självförsörjande.
För det första måste jordbruket ingå i Sveriges totalförsvar på ett helt annat sätt ekonomiskt än vad det gör nu. Sedan är det viktigt att vi sätter tydliga mål för vad vi vill med våra jordbruk, både när det gäller forskning, utveckling och arbetskraft. Här är livsmedelsstrategin bra – men den måste också omsättas i praktik.
Vi behöver bli fler lantbrukare i Sverige, och de behöver tjäna mer pengar för att det ska vara ett attraktivt yrke. Vi har föreslagit att man ser över en del statliga skatter och pålagor genom hela livsmedelskedjan.
Även med skogsbruket vill vi bli mer självförsörjande.
Det viktigaste för skogsbruket är att stärka äganderätten, dels i vår egen lagstiftning, dels vara vaksamma på de beslut som EU tar, för de är inte alltid till gagn för våra skogsägare.
Även med skogsbruket vill vi bli mer självförsörjande, till exempel på inhemskt bränsle. Finland är redan där, de har byggt en etanolfabrik som producerar bränsle av skogsråvara.”
3. Hur de ser du på Sveriges självförsörjning, och vad behöver göras för att vi ska ha en god beredskap framöver?
”Det osäkra omvärldsläget har öppnat ett fönster för de här näringarna eftersom de är viktiga för självförsörjning och beredskap. Det är positivt att de är på fler partiers läppar än tidigare – jordbruket måste vara en del av Sveriges totalförsvar framöver.
Efter kalla krigets slut var det ingen som trodde att vi skulle ha krig i Europa mer. Lantbruksföretagen har blivit allt färre, med minskad självförsörjning som följd. Tittar vi till exempel på norra Sverige har 40 procent av mjölkgårdarna lagt ner bara de senaste 15 åren. Det är inte bra ur försvarssynpunkt.
Jämfört med Finland är den svenska statens syn på jordbruket väsensskilt.
Vi behöver öka självförsörjningen när det gäller såväl livsmedel som bränsle. Finland producerar eget bränsle av skogsråvara för att kunna använda till tunga transporter i händelse av kris och krig. De är redan där, medan vi bara pratar och inte kommer till något konkret.
Jämfört med Finland är den svenska statens syn på jordbruket väsensskilt. Men det håller på att förändras så sakteliga till följd av att fler är angelägna att prata om mat och matproduktion.”
4. Vad behöver göras för att öka attraktiviteten och säkra kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna?
”Vi behöver göra det attraktivt för unga människor att vilja utbilda sig inom gröna näringar. Idag ser det lite olika ut när det gäller naturbruksgymnasierna och attraktiviteten, och en sak man skulle kunna göra för att helt enkelt gifta ihop naturbruksgymnasierna med både näringsliv och högre utbildning är att man kunde få meritpoäng om man har gått ett naturbruksgymnasium inom lantbruk eller skog. Idag är det ju mer teoretiska ämnen som ger meritpoäng. Det skulle höja statusen för högre utbildning inom de här områdena och kanske också öka möjligheten till kompetensförsörjning.”