”Bristen på folk är grundproblemet”
Birger Lahti är riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
1. Vad utmärker ditt parti när det gäller frågor som rör de gröna näringarna?
”För oss är det tydligt att vi har missat något när kommuner som Kiruna och Jokkmokk, som förser resten av landet med järnmalm och el, är bland de fattigaste kommunerna i landet. De här kommunerna borde få betalt för det de offrar för att Sverige AB ska må bra, och här ser vi att en fördelning vore på sin plats. Ska vi få med människor på den gröna omställningen måste de känna att de får någonting ut av det, inte bara fler problem.”
2. Hur är förutsättningarna för de gröna näringarna, och vad kan politiken göra för att främja näringarna?
”Både lantbruk och skogsbruk är på landsbygden, och landsbygden ses av många som någonting i periferin. Vi behöver fler människor i de gröna näringarna. Det är det första man borde tänka på, tillgången till mer humankapital.
Vi behöver fler människor i de gröna näringarna.
När det inte finns krävs andra lösningar på kort sikt. När jag växte upp var det en tävling om vilka ungdomar som skulle kunna få ta del av skogsplanteringar för bolagen. Det var attraktivt att jobba med skogsplantering. Idag får man omöjligt ihop ungdomar.
Först och främst måste vi ha mer folk som arbetar i näringarna. Vi saknar folk och det drabbar givetvis de gröna näringarna. Vi måste skapa ett samhälle som välkomnar människor som gör rätt för sig och är beredda att arbeta.”
3. Hur de ser du på Sveriges självförsörjning, och vad behöver göras för att vi ska ha en god beredskap framöver?
”Det är tråkigt att det ska krävas en pandemi och ett krig i Europa för att väcka vårt medvetande om hur det ser ut i Sverige när det kommer till krisberedskap. Vi måste tillbaka till att samhället gemensamt ser till att vi har en beredskap, och hit hör förstås att vi har en hög grad av egen livsmedelsförsörjning och att maskinerna i skogen används.
Vi satsar ju mycket pengar på försvaret, men den civila beredskapen måste också få förutsättningar. Det gäller ju alltifrån att vi har en järnväg som fungerar och att vi har annan infrastruktur.
Politiskt sett så är den civila beredskapen lika viktig som den militära.
Vi kan inte förvänta oss att vi kommer att få samma flod av mat från andra länder om det skulle hända någonting. Politiskt sett så är den civila beredskapen lika viktig som den militära. Jag tänker strida för en öst-västlig förbindelse i norra Sverige till exempel.”
4. Vad behöver göras för att öka attraktiviteten och säkra kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna?
”Vi måste se till att betalningarna för de här jobben hänger med i utvecklingen i samhället. Vi måste se till att vi har schyssta villkor. Då skulle det bli lättare att hitta arbetskraft i Sverige.
Unga har ju många gånger bilden av både lantbruk och skogsbruk som onda näringar – att skogsbruken skövlar skog och att djurhållningen inte är bra. Den där bilden behöver förändras. Vi ska vara stolta över att vi har hårda regler och djurskyddslagar i Sverige. Jag tror djuren vi har i Sverige mår bäst i Europa. Vi måste förmedla att det är bra näringsgrenar där det finns utsikter att göra karriär, att de gröna näringarna är bra för både klimat och framtid.
Sedan behöver vi ha tillräckligt med utbildningsinsatser, som också attraherar unga. Vi måste få fram bilden att de här näringarna är viktiga för vår framtid.”