”Lönsamhet och klimatomställning måste gå hand i hand”

1. Vad utmärker ditt parti när det gäller frågor som rör de gröna näringarna?

”Vi ser vi helheten, vi tar klimat- och miljöhoten på allvar och vi försöker undanröja hindren. Landsbygdsfrågor reduceras ofta till att handla om bensinpriser, men det är så mycket mer. Vi måste ge företagen möjlighet att rusta sig för framtiden istället för att bara se klimat- och miljöhoten som ett ok.

Vi ser också stora problem med regelverk som tar mycket tid. Många av reglerna behövs, men vårt förslag är en ”one stop shop”, alltså en väg in till alla myndigheter, så att du inte behöver ha tio, tolv olika kontakter. Vi ser också att vi behöver underlätta generationsskiftet inom lantbruket, att unga ser det som ett framtidsyrke.”

2. Hur är förutsättningarna för de gröna näringarna, och vad kan politiken göra för att främja näringarna?

”Många lantbrukare kämpar med lönsamheten och det råder osäkerhet kring framtiden. Generationsskiften är svårt, och storleksrationalisering gör att det blir färre anställda och att jordbruket blir mer centrerat till vissa delar av landet. Men det största hotet är klimatförändringarna och hur vi ska framtidssäkra för det.

Vi har flera förslag för ett jord- och skogsbruk i hela landet som man också kan leva av. Vi vill halvera arbetsgivaravgiften för jordbruk och även för hela livsmedelskedjan, för att man ska våga anställa och kunna få lönsamhet i sin verksamhet.

Vi vill ha ett grönt jordbruksavdrag eftersom jord- och skogsbruk har hamnat efter i omställningen. Jord- och skogsbrukens andel av den svenska utsläppskakan har ökat och här behöver det göras mycket. För skogsbruket vill vi ha ett bonus malus-system, där man lägger på en avgift för större kalhyggen och att man ska kunna få ersättning för den klimatnytta skogen gör när den står, och även för biologisk mångfald, så att det finns en affärsverksamhet i att sköta sin skog på ett sätt som bidrar till att uppnå klimat- och miljömål. Det ska löna sig att både producera livsmedel och råvaror och samtidigt göra klimat- och miljönytta.

Vi vill ha ett grönt jordbruksavdrag eftersom jord- och skogsbruk har hamnat efter i omställningen.

Sedan vill vi underlätta generationsskiften. När det gäller skogen har vi förslag om ett skogslån, så att man faktiskt kan köpa ut till exempel syskon och andra, för att kunna göra de här ägarskiftena.”

3. Hur de ser du på Sveriges självförsörjning, och vad behöver göras för att vi ska ha en god beredskap framöver?

”Miljöpartiet har pratat om självförsörjningsgraden länge. Vi behöver bli mer självförsörjande både på råvaror – vilket också gör att vi kanske måste äta en annan kost – och på bränsle. Vi har också kämpat för att vi ska öka förädlingen i Sverige – vi behöver ha sorter som är anpassade för vårt klimat.. Med ett varmare klimat kommer vi förmodligen få in fler sjukdomar. Det kräver både forskning och lager.

Miljöpartiet har pratat om självförsörjningsgraden länge.

En fråga som hänger ihop med detta och som vi har pratat länge om är avlösarservice, som man fortfarande har i Finland, och som vi hade i Sverige förut. Det innebär en resiliens i systemet som bidrar till en högre beredskap för hela samhället. Det handlar också om att folk ska kunna vara sjuka, vabba eller vara föräldralediga, och jag ser det även som en inkörsport för många unga lantbrukare att prova på olika yrken.

Sedan är det helt galet att vi inte att vi tillverkar vårt eget bränsle i Sverige, inte minst ur beredskapssynpunkt och att fossila bränslen är billigare än HVO* och annat.”

* Hydrerad vegetabilisk olja, ett 100 procent förnybart och fossilfritt biodrivmedel.

4. Vad behöver göras för att öka attraktiviteten och säkra kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna?

”Lösningen innefattar många delar. Främst måste man få det att ses som ett framtidsyrke, antingen människor vill arbeta som anställda eller, som många drömmer om, ha en egen gård. Möjligheterna till generationsskiften behöver förbättras, där tittar vi på olika varianter när det gäller lån för unga.

Möjligheterna till generationsskiften behöver förbättras, där tittar vi på olika varianter när det gäller lån för unga.

Det behöver också bli enklare att ändra inriktning senare i livet, där ser vi att vi behövs utbildningar eller påbyggnadsutbildning även för den som är mitt i livet.

Sedan är det mycket annat som måste funka på landsbygden för att människor ska våga ta steget och exempelvis ta över en gård, som skola, vård och samhällsservice. Vi är väldigt oroade över att regeringen har lagt ner en massa servicecenter och fortsätter med den inslagna politiken. Ibland är politiken alltför Stockholmscentrerad.”