Vad är egentligen en avtalsrörelse, och hur går den till? Vad är ”märket” och varför spelar Industriavtalet en så stor roll? Häng med när vi reder ut begreppen.
När kollektivavtal ska omförhandlas brukar man tala om avtalsrörelser. Avtalsrörelsen 2025 omfattar nästan hela arbetsmarknaden, totalt berörs mer än 3,4 miljoner anställda. Med början den 31 mars 2025 löper hela 502 kollektivavtal ut, bland dem ett 30-tal kollektivavtal för våra medlemsföretag i Gröna arbetsgivare.
Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare och ett fackförbund. Förutom löner innehåller kollektivavtalen allmänna villkor som reglerar exempelvis arbetstider. Olika branscher har olika kollektivavtal, beroende på vilka personalkategorier och fackförbund det gäller för.
Först yrkanden, sedan förhandling
Innan förhandlingarna börjar lägger såväl arbetsgivarsidan som den fackliga sidan fram sina yrkanden och krav. Det är de olika branschsektionerna inom Gröna arbetsgivare som fastställer yrkanden kring de allmänna villkoren. Det kan handla om anpassningar till nya förutsättningar, eller förbättringar och förenklingar som vi önskar få till.
Några månader innan avtalen löper ut växlar parterna yrkanden och påbörjar därefter förhandlingarna kring de allmänna villkoren i kollektivavtalen. Gröna arbetsgivare har olika förhandlingsdelegationer för de olika kollektivavtalen och respektive förhandlingsdelegation består av medlemsföretag i de olika sektionerna. Den bestämmer vilka förhandlingsbud som ska antas eller förkastas, och ger förhandlarna mandat att fatta beslut.
Förhandlingarna kring lönenivåer samordnas mellan arbetsgivarna inom industrin och hanteras i slutet av förhandlingsperioden. Arbetsgivarorganisationerna uttalar sig aldrig i förväg kring vilka nivåer vi kan tänka oss att diskutera.
Samordning inom Svenskt Näringsliv
Inom Svenskt Näringsliv finns en samordning som innebär att alla medlemsorganisationer måste stämma av om man önskar tillmötesgå sin fackliga motpart i någon fråga som kan vara kontroversiell för övriga medlemsorganisationer, eller som till exempel inskränker arbetsgivarens lednings- och styrningsrätt.
Industriavtalet och ”märket”
Kollektivavtalsområdena inom Industriavtalet är alltid först ut i avtalsförhandlingarna, och det är parterna inom Industriavtalet som bestämmer ”märket”, alltså den löneökningsnivå och avtalsperiod som ska gälla.
Industriavtalet kom till 1997, då parterna på arbetsgivar- och arbetstagarsidan insåg att höga löneökningar ledde till att industrin tappade i konkurrenskraft, samtidigt som köpkraften minskade på grund av inflationen. I korthet innebär Industriavtalet att den konkurrensutsatta exportindustrin sätter löneökningsnivån för hela arbetsmarknaden. Under 25 år har Industriavtalet bidragit till såväl konkurrenskraft för företagen som reallöneökningar för de anställda.
Inom Gröna arbetsgivare omfattas Skogssektionens medlemmar av Industriavtalet genom att kollektivavtalen tecknas med GS-facket, Unionen och Sveriges Ingenjörer. De efterföljande avtalen med Kommunal, Naturvetarna, Veterinärförbundet m.fl. måste dock också hålla sig inom märkets ramar, eftersom märket gäller för hela arbetsmarknaden.
När de nya avtalen är på plats
När de nya kollektivavtalen är träffade ska de implementeras i alla medlemsföretag. Gröna arbetsgivare går då ut med information, så att alla medlemsföretag känner till nyheterna i avtalet, hur avtalstexter ska tolkas och annat som är viktigt att veta som arbetsgivare.
Industriavtalets parter
Arbetsgivarna inom industrin
- Grafiska Företagen
- Industriarbetsgivarna
- IKEM
- Livsmedelsföretagen
- Gröna arbetsgivare
- Teknikföretagen
- TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag
- Trä- och Möbelföretagen
Facken inom industrin
- GS-facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
- IF Metall
- Livs
- Sveriges Ingenjörer
- Unionen
