NYHET - NÄTVERKSTRÄFF, DISKRIMINERING OCH LIKABEHANDLING & VISSELBLÅSARLAGEN

Diskriminering och Visselblåsarlagen i fokus på HR-nätverk

Hur agerar du som arbetsgivare vid sexuella trakasserier? Och – hur avgör man om det är ett visselblåsarärende? Det var två frågor som drygt 40 personal- och HR-chefer från Grafiska Företagen, Gröna arbetsgivare respektive Trä- och Möbelföretagen fick svar på under HR-nätverket i Stockholm den 12 oktober. Temat var ”När det uppstår oönskade situationer på arbetsplatsen – diskriminering och visselblåsning” och såväl advokat Annika Elmér som de tre organisationernas chefsjurist Tina Nordenbrink bjöd på värdefulla insikter.

13 oktober 2023
Chefsjurist Tina Nordenbrink gav viktig information om Visselblåsarlagen.
Chefsjurist Tina Nordenbrink gav viktig information om Visselblåsarlagen. Foto: TMF

”Det är synd om människorna”. Med det kända citatet från Ett Drömspel av August Strindberg inledde advokat Annika Elmér nätverksträffen med budskapet att ” livets regler ofta trumfar juridikens”.

Under dryga timmen talade hon sedan initierat om hur arbetsgivare bör agera i olika typer av diskrimineringssituationer – såsom händelser i samband med personalfesten, sexuella trakasserier, misskötsamhet eller olämpligt beteende. Och där aktuell lagstiftning och regelverk kan vara alltifrån Arbetsmiljölagstiftningen, Diskrimineringslagen, Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten, Lagen om anställningsskydd (LAS) eller Avtalslagen.

Förebyggande arbete är nyckeln menade Annika Elmér och tryckte på faktorer såsom utbildade ledare, medarbetarskap, ett gediget värdegrundsarbete samt kontinuerlig vikt på kommunikation och feedback som arbetsgivare.

Att Visselblåsarlagen – den lag som trädde i kraft den 17 december 2021 – är angelägen stod också klart. De tre organisationernas chefsjurist Tina Nordenbrink fick många frågor i sin dragning, och bidrog till att reda ut en hel del frågetecken.

Visselblåsarlag, som bygger på ett på EU-direktiv, syftar till att stärka kontrollen av att unionsrätten efterlevs och att stärka skyddet för ”visselblåsare”. Lagen är dock implementerad i Sverige på så sätt att den gäller all visselblåsning av missförhållanden, inte bara sådant som reglerats på EU-nivå.

Tina Nordenbrink uppehåll sig kring följande frågeställningar:

  • Vad innebär skyddet för rapporterande personer?
  • Vilka skyddas?
  • Vad skyddet består av?
  • På vilka sätt kan en person visselblåsa?
  • Vad innebär reglerna om interna rapporteringskanaler?
  • Hur avgör man om det är ett visselblåsarärende?

Inte minst betonade Tina Nordenbrink att skydd för rapporterade personer är relevant oavsett hur många anställda företaget har, medan det finns särskilda regler som bara gäller för företag med fler än 50 anställda – såsom att inrätta interna rapporteringskanaler. Och där den skyldigheten att inrätta en intern visselblåsarfunktion gäller från den 17 december i år.

På nätverksträffen drog även Jakob Mouginot, arbetsrättsjurist på Grafiska Företagen och Trä- och Möbelföretagen, aktuella arbetsrättsliga nyheter och AD-domar.