Så funkar EU
EU-samarbetet bygger på en välbalanserad maktfördelning mellan olika institutioner. De har olika uppgifter, till exempel att stifta lagar och bestämma om budgeten. Tillsammans ska de arbeta för att förverkliga EU:s mål och ta tillvara medlemsstaternas intressen. Men vilket arbete görs var, och hur kan Gröna arbetsgivare påverka?
För att kunna påverka den politiska processen övergripande måste man vara klar över vilka som är våra viktigaste frågor och prioritera dem, framhåller Christian Ardhe, som är Gröna arbetsgivares representant i Bryssel. En viktig fråga för de gröna näringarna handlar om kompetensförsörjningen generellt och arbetskraftsinvandring mer specifikt.
– EU-kommissionen har precis presenterat ett antal förslag som syftar till att göra EU mer attraktivt för arbetskraft från länder utanför EU och förbättra matchningen mellan arbetsgivare i EU och arbetssökande i länder utanför EU. Här kan Gröna arbetsgivare vara med konkret och påverka, dels genom att delta i och själva utveckla egna allianser, dels genom att prata med rätt personer, inte minst i Europaparlamentet, säger Christian Ardhe.
Själva lagstiftningsprocessen, från förslag till färdig lagtext, tar i genomsnitt 18 månader, och vill man vara med under hela processen krävs det betydande resurser från vår sida, menar Christian.
– Vi måste vara väl insatta både i själva sakfrågan och i den aktuella processen i EU. Det gäller här att kunna bidra med underlag och ibland med egna förslag till skrivningar. Inte alltid lätt, när det för en del lagförslag kan finnas hundratals ändringsförslag att ta ställning till. För att lyckas fullt ut måste vi vara relevanta, det vill säga fokusera på rätt frågor för oss, prata med rätt personer och kunna detaljerna, avslutar Christian.
Till att börja med regleras institutionernas roller och befogenheter av fördragen, som kan liknas vid EU:s grundlagar. De sju institutionerna är Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europaparlamentet, Ministerrådet, EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten.
Förenklat kan man säga att EU-kommissionen lägger lagförslag, ministerrådet och parlamentet förhandlar och beslutar om lagförslagen, och EU-domstolen fäller det land som inte följer EU:s lagstiftning. Men låt oss gå igenom varje institution för sig:
- Europeiska rådet, även kallat toppmötet, är EU:s högsta styrande organ men har ingen lagstiftande funktion. Här sitter EU-ländernas stats- och regeringschefer och här bestäms EU:s övergripande arbete. Toppmöten hålls vanligen fyra gånger per år.
- EU-kommissionen är EU:s verkställande organ och ansvarar för EU:s dagliga verksamhet samt för att föreslå och genomföra EU-lagstiftning. Består av en kommissionär från varje medlemsland, utsedda på fem år. Kommissionärerna företräder inte sina egna länder utan ska tänka på hela EU:s bästa. Kommissionens nuvarande ordförande är Ursula von der Leyen. Sveriges kommissionär är Ylva Johansson.
- Europaparlamentet företräder EU-medborgarnas intressen, ungefär som riksdagen. Medborgarna i varje medlemsstat röstar fram Europaparlamentets ledamöter (EU-parlamentariker) i allmänna val vart femte år. Nästa val hålls den 6–9 juni 2024. Antalet ledamöter baseras på landets folkmängd. Av 705 ledamöter är 21 från Sverige. Parlamentet beslutar om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöterna grupperar sig inte efter hemland i parlamentet utan i sju politiska grupper. Det är där det egentliga politiska arbetet sker.
- Ministerrådet företräder EU-ländernas intressen och består av en minister från medlemsländernas regeringar. Ministrarna företräder sina egna länder, och beroende på frågor träffas olika ministrar. Ministerrådets viktigaste uppgift är att debattera och tillsammans med Europaparlamentet fatta beslut om de nya EU-lagar som EU-kommissionen föreslår. Sverige var ordförande i ministerrådet våren 2023.
- EU-domstolen säkerställer att lagar och regler följs och avgör eventuella tvister om hur EU:s regler eller beslut ska tolkas. Domstolen består av en domare från varje medlemsland. Även företag, organisationer och privatpersoner kan i vissa fall vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.
- Europeiska centralbanken (ECB) ansvarar för den gemensamma penning- och valutapolitiken och håller koll på att inflationen i EU hålls på en låg och stabil nivå. Svenska Riksbanken sitter med i ECB:s allmänna råd, men inte i ECB:s styrelse där bara euroländer ingår.
- Europeiska revisionsrätten granskar hur EU:s finanser sköts, och kan granska alla organisationer, myndigheter och personer som tar emot eller hanterar EU-pengar.
Sociala dialogen
Dialogen mellan arbetsmarknadens parter i EU kallas den sociala dialogen är en viktig del i den europeiska sociala modellen. Den handlar om att tillvarata arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen när EU arbetar fram regler om till exempel arbetsmiljö, arbetstid eller social trygghet. EU-kommissionen ska samråda med arbetsmarknadens parter på EU-nivå innan den lägger fram förslag inom arbetsmarknadsområdet.
Källor: european-union.europa.eu, riksdagen.se, ui.se
