REPORTAGE - ARBETSMILJÖ & KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Riskbedömning vid anställning av minderåriga

När unga vill jobba, ger gröna arbeten möjlighet till varierade uppgifter. Här finns en hel del som passar ungdomar, men först krävs en riskbedömning. Camilla Backlund på Gröna arbetsgivare ger expertråd om hur jobbet blir en positiv upplevelse för alla.

26 februari 2021
Foto: Fredrik Persson

– Vi vill att ungdomar ska få prova på gröna jobb och fatta tycke för våra branscher. Det är viktigt även på längre sikt, för utvecklingen av de gröna näringarna, säger Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert vid Gröna arbetsgivare.

Vägen in i de gröna branscherna går ofta via sommarjobb och praktik. Här finns goda chanser till omväxlande arbete för ungdomar, på alltifrån golfklubbar till lantbruk. Många arbetsuppgifter är dessutom förlagda utomhus, vilket brukar vara attraktivt, i synnerhet på sommaren.

Camilla Backlund får ofta frågor från företag om vilka arbetsuppgifter som är lämpliga för minderåriga. Även om det generellt finns större risker på ett lantbruk jämfört med att arbeta på ett kontor, anser hon att det inte bör avskräcka arbetsgivare från att ge ungdomar möjligheten.

– Det finns en större försiktighet idag bland arbetsgivare till följd av skärpta föreskrifter, men det är tråkigt om företag inte törs ge unga människor tillfälle att prova på jobb. Det finns trots allt mycket som ungdomar kan göra, säger hon.

Som exempel på de enklaste jobben nämner hon att hantera plantor, skörda grönsaker, enklare paketeringsarbete, utfodring, trädgårdsarbete, samt att städa och ställa i ordning.

Särskilda regler gäller för medarbetare som är under 18 år. Minderårig arbetskraft delas in i två åldersgrupper, den första mellan 13 och 16 år, och sedan upp till 18 år. De yngre får bara utföra arbeten som inte kräver ett stort ansvarstagande och den äldre åldersgruppen får bara ha normalt ofarliga arbeten. Dessutom finns det regler för arbetstiden.
I sina råd till företagare brukar Camilla Backlund rekommendera att alltid börja med att fundera kring vilka arbetsuppgifter som kan vara lämpliga och göra en riskbedömning. I valet av lämpliga arbetsmoment ska bedömningen utgå både från ålder och vilken mognadsgrad som den enskilda individen uppvisar i sitt sätt att vara.

– Oftast är det fler saker och arbetsmoment som arbetsgivaren måste ta hänsyn till och bedöma i våra branscher än vid exempelvis en produktionslinje i industrin, säger hon.

Principen är att risken ska vara låg för att en ung medarbetare skadar sig allvarligt om hon eller han gör fel. Därför är det direkt förbjudet för minderåriga att arbeta med maskiner med roterande axlar eller i miljöer som kräver skyddsmask. Inte heller får de utföra fysiskt tungt eller repetitivt arbete.

I bedömningen av arbete med djur, får de inte arbeta med farliga djur, till exempel farliga djurparksdjur, tjurar eller nykalvade kor. Till förberedelserna hör att utse en handledare och att informera skyddsombudet på arbetsplatsen, som gärna också kan delta i planeringen. Är det frågan om en ungdom som är upp till 16 år gammal, behöver även vårdnadshavare informeras och godkänna arbetet.

– Reglerna är inte krångliga, men ibland kan det finnas gråzoner. Det är i den typen av frågor som arbetsgivare vänder sig till mig och då brukar det handla om vilka maskiner som minderåriga får arbeta med. Ungdomar som har gått klart grundskolan kan exempelvis använda en grästrimmer med tråd och även en gräsklippare, givet att den har "dödmansgrepp" och enbart ett klippaggregat. Detsamma gäller golfbilar, som kräver förarbevis eller ett specifikt körkort.

Vid tveksamhet kan arbetsgivaren även ta hjälp av arbetsmiljöutvecklare för att göra en bedömning på plats. Som en medlemsförmån ingår två timmar gratis rådgivning. Tiden kan användas för att få hjälp med exempelvis riskbedömningar eller råd i utvecklingen av arbetsmiljön. Gröna arbetsgivare har knutit till sig fristående konsulter som är särskilt inriktade på gröna näringar.

– När ungdomarna sedan börjar på jobbet, är introduktionen enormt viktig. Arbetsgivaren ska säkerställa att de verkligen vet vad de ska göra och vad de inte får göra. Var de får vara och var de inte får befinna sig. Det måste också vara glasklart vem ungdomarna ska vända sig till för frågor. Det här kan inte nog poängteras, säger Camilla Backlund.

Eftersom det inte bara är frågan om medarbetare som är nya på jobbet, utan om unga personer som inte är helt färdiga i sin utveckling, är hennes rekommendation att kontinuerligt följa upp hur allt fungerar.

– Arbetsgivaren behöver se till att de bedömningar som gjordes i början också stämmer med verkligheten, säger hon.

Text: Cecilia Stenshamn