Arbetarkillen som blev företagarnas främsta förkämpe

Sven-Olov Daunfeldt tror att nästa avtalsrörelse blir tuff, men hoppas att arbetsmarknadsparterna tar ansvar på samma sätt som senast, när de lyckades enas om löner som inte drev på inflationen.

– Många har ju fått reallöneminskningar, det kommer driva upp lönekraven. Men man måste ha förståelse för att inte bara hushållen utan också företagen varit extremt hårt pressade under lågkonjunkturen, och att det inte finns några stora löneutrymmen att ta av. För höga löneökningar kommer bara leda till arbetslöshet, säger han.

För höga löneökningar kommer bara leda till arbetslöshet.

Han är arbetargrabben från Kiruna som tidigt var intresserad av samhällsutveckling, läste mycket och gillade att skriva. Pappa var busschaufför och mamma butiksbiträde, och även om föräldrarna hade velat studera fanns inte möjligheten på den tiden. Däremot pushade de sonen att plugga vidare.

– Jag var intresserad av politik, men när jag läste Kjell-Olof Feldts bok ”Alla dessa dagar…” insåg jag hur spännande ekonomi är och att den påverkar politiken. Så jag pluggade både statsvetenskap och ekonomi, men valde sedan att satsa på nationalekonomi.

Arbetstidsförkortning het fråga

Han har gjort en resa, på flera sätt, från det socialdemokratiska arbetarhemmet till professor i nationalekonomi och chefsekonom i företagandets högborg Svenskt Näringsliv. Men sin bakgrund bär han med sig.

– Med tiden såg jag den viktiga roll som marknadsekonomin har, och att det inte bara handlar om hur vi ska fördela kakan, utan hur vi ska få hela kakan att växa. Det är viktigt för mig att få med alla, vi kan inte acceptera en arbetslöshet på över 8 procent, det är samhällsekonomiskt resursslöseri, säger han och fortsätter:

– Vi har inte haft full sysselsättning på över 30 år i Sverige. Många lever i utanförskap och kommer inte in på arbetsmarknaden, samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft. Det är ett dåligt betyg till hur Sverige fungerar.

Det för oss in på en annan fråga som Sven-Olov tror blir het i avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning.

– Det är det sista Sverige behöver, det skulle skapa ännu större kompförsörjningsproblem och kosta samhället enorma pengar. 55 procent av våra medlemsföretag säger att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens, hur blir det om folk ska jobba ännu mindre? Jag har svårt att förstå att man kan driva den frågan.

Behöver få fart på Sverige!

Det finns mycket i Sverige som gynnar företagande, tycker Sven-Olov Daunfeldt. Förutom stabila statsfinanser och låg statsskuld ser han flera konkurrensfördelar:

– Vi har en stark tradition av att få fram bra företag. Vi har hög utbildningsnivå och vi hamnar högt på listor över innovativa företag. Dessutom har vi en bra kapitalmarknad, starka politiska institutioner och medborgare med en stark tilltro till myndigheter och rättsstat, vilket är en förutsättning.

Samtidigt finns det saker som bekymrar honom, vid sidan av exempelvis krig och geopolitisk osäkerhet.

– Yttre faktorer som omvärldsläget, faran för protektionism, klimatförändringar och så vidare kan ett litet land som Sverige inte kan påverka så mycket, även om vi naturligtvis ska försöka. Det som däremot oroar, och som vi skulle kunna göra något åt, är det låga reformtempot. Under väldigt många år har viktiga strukturreformer för att få fart på tillväxten inte skett. Vi behöver få fart på Sverige! Det behövs reformer och politisk handlingskraft.

Det behövs reformer och politisk handlingskraft.

Sverige måste satsa på en investeringsdriven tillväxt med företagande i fokus, menar han. Det handlar om infrastruktur, elförsörjning, digitalisering och att åtgärda kompetensförsörjningsproblemen.

– Även bostadsförsörjningsfrågan är en viktig pusselbit, liksom tillstånds- och regelkrångel och skatter. Det är många viktiga frågor som hänger ihop.

Han delar bilden som många ekonomer har, att ekonomin kommer att stärkas i takt med sjunkande inflation och räntor. Exakt när det sker är svårare att säga.

– Det finns tecken på att det kommer bli bättre, men företagen har det fortsatt kämpigt. Varsel och konkurser är en effekt av Riksbankens alltför aggressiva räntehöjningar. Nu kommer inflationen troligen att falla under 2 procent istället, och det blir en hattig räntepolitik. Men 2025 blir bättre än 2024 i alla fall.