Med anledning av rapportering i TV4 om prissättning i djursjukvården

En fråga som kom upp i dagens inslag i TV4 rörde vilken frihet djursjukhusen har att sätta vilka priser de vill. För undvikande av missförstånd vill vi förtydliga att det enligt lag är förbjudet att bedriva priskarteller, vilket innebär att djursjukhusen både vill och måste sätta egna priser på de behandlingar och ingrepp som utförs. Hur priserna sätts bestämmer respektive djursjukhus utifrån respektive djursjukhus olika förutsättningar.

Vi kommenterar inte de enskilda företagen i TV4:s inslag men konstaterar att branschen inte känner igen sig i att priser på en behandling/ingrepp på ett djur sätts utifrån en eventuell försäkring som kunden har. Det sker en medicinsk bedömning av djuret och därefter är det bland annat omfattningen av behandling/ingrepp/metod som påverkar den slutgiltiga kostnaden. Vi står självklart inte bakom att något företag i någon bransch sätter ett högre pris på samma tjänst baserat på om kunden har en försäkring eller ej.

Vad påverkar då prissättningen?

Kort kan man säga att det är tre aktörer som påverkar djursjukvårdens kostnader och därmed prisutvecklingen, och de är:

• djurägaren
• djursjukvårdsföretagen (kliniker och djursjukhus)
• försäkringsbolagen

Djursjukvårdsföretagen kan inte gå ihop och bestämma riktpriser och bestämma priser för standardbehandlingar, då de i så fall skulle bryta mot konkurrenslagstiftningen och ägna sig åt kartellverksamhet. Detta föreslås då och då, men är alltså inte möjligt. Vardera djursjukvårdsinrättning måste sätta priser som får deras egen verksamhet att gå ihop.

Värt att nämna redan i inledningen är också att de privata djursjukvårdsföretagen inte på något sätt är skattesubventionerade, utan driver sina företag på en öppen marknad. Det är lätt att hamna fel i tanken och tänka att all vård är skattefinansierad, men så är alltså inte fallet. Det gäller bara humanvården. Att ha husdjur är ett särintresse, och eventuella kostnader djur medför står djurägaren själv för. Man kan minska risken för stora oväntade utgifter bl a genom att skaffa en djurförsäkring.

Efter de senaste decenniernas snabba utveckling kan man konstatera att djursjukvårdens medicinska framsteg och en förändrad syn på djur och djursjukvård från djurägare är kostnadsdrivande. Djurägarnas efterfrågan på högkvalitativ djursjukvård ökar, samtidigt som nya, effektiva behandlingar bidrar till att våra djur lever längre. Ökad ålder ger normalt ett större vårdbehov, precis som för människor.

För att möta efterfrågan på avancerad djursjukvård gör kliniker och djursjukhus stora investeringar i både lokaler, redskap och utrustning, men också kontinuerlig fortbildning av sin personal. Detta kostar. En mindre klinik som har öppet dagtid under vardagar kommer att ha lägre kostnader än ett djursjukhus med specialistkompetens som är öppet dygnet runt alla dagar om året. Även de erbjudna tjänsterna kommer att påverka priset för kunden. Är du hos en klinik med ett begränsat utbud av tjänster blir priset förmodligen lägre än om du är på en klinik som erbjuder avancerad kirurgi för t ex häst. Det finns också olika behandlingsmetoder för samma diagnos som kan påverka priset mycket. Skillnaden i pris kan bero på alltifrån investerad utbildning, till material- och utrustningskostnad. Ett exempel på det är kastration av tikar där det är dyrare att välja en titthålsmetod än öppen kirurgi.

Kompetensbristen bidrar på sikt också till kostnadsökningar. Det råder stor brist på djurhälsopersonal, varför arbetsgivare tvingas höja löner för att behålla, eller för att kunna rekrytera, personal. Som arbetstagare kan man enkelt byta arbetsgivare för att höja sin lön.

Försäkringsbolagens ökade kostnader för djursjukvård har i huvudsak sin grund i att djursjukvården blir alltmer avancerad med nya, moderna behandlingsmetoder och att djurägare går till veterinären oftare än tidigare.