”Vi svenskar har en föreställning om att vi klarar oss själva”

– Det krävs att vi är mer aktiva och tar initiativ i större utsträckning. Istället för att vänta på förslag att reagera på måste vi svenskar vara med och forma förslagen i EU med våra prioriteringar, på samma sätt som vi är vana att göra i politiken hemma, säger Ilan De Basso.

Som socialdemokrat tillhör han den näst största partigruppen S&D (Socialists & Democrats) i Europaparlamentet. Han sitter i tre olika utskott: som ordinarie ledamot i utskottet för sysselsättning och sociala frågor och som ersättare i budgetutskottet och utvecklingsutskottet.

En av de största utmaningarna för alla branscher och sektorer både i Sverige och i EU är kompetensförsörjningen, menar Ilan De Basso.

– Det handlar ju ytterst om konkurrenskraft, och här måste vi rannsaka oss själva när det gäller våra bristande resurser för omskolning och för utbildningssystemet som sådant. Även arbetsgivarna har ett ansvar när det gäller exempelvis valideringssystem för sin specifika bransch.

Han tycker att det ska finnas en flexibilitet för arbetsgivare när det gäller att anställa människor för att klara sin verksamhet, och ser arbetskraftsinvandring som en del av lösningen. Samtidigt ser han behov av robusta system för att säkerställa att det inte leder till dumpning av villkoren. Arbetsmarknadsprövning är ett sådant system, tycker han, något han och Socialdemokraterna vill återinföra. Ilan arbetade själv på Arbetsförmedlingen under de år då arbetsmarknadsprövning tillämpades.

– Jag tror inte på att börja med lönen som ansats för diskussionen, man borde börja med behoven, och därför var arbetsmarknadsprövning bra.

Blir det inte stelbent och onödigt tidskrävande om en myndighet ska besluta kring enskilda arbetsgivares behov?

– Arbetskraftsinvandring ska vara ett tillskott, inte ett sätt att utnyttja människor. En behovsprövning behöver inte vara en belastning varken för arbetsgivare eller branscher som behöver arbetskraftsinvandring, men det måste ske systematiskt och kontrollerat. Därför ser jag mycket positivt på fackförbundens och arbetsgivarnas delaktighet i en återinförd arbetsmarknadsprövning. Det är parterna som bäst känner till branscherna, de behov och förutsättningar som finns där.

Det är parterna som bäst känner till branscherna, de behov och förutsättningar som finns där.

För försiktiga

Ilan De Basso har mycket kontakt med arbetsmarknadsparterna, både med deras Brysselkontor och deras kontor i Sverige. Han tror inte på en enhetlig arbetsmarknad med lika villkor i hela Europa, förklarar han.

– Spelreglerna på arbetsmarknaden ska vara tydliga och klara. Mycket handlar om att utveckla arbetsmiljölagstiftning och annat som har stor betydelse, se till att arbetsvillkoren är schysta. Men vi måste tillåta utformningen av arbetsmarknaderna att se olika ut beroende på de olika villkor som råder inom unionen. Inte minst för svenskt vidkommande gäller det att värna vår partsmodell, där politiker inte går in och detaljreglerar.

Han ser en bristande kunskap i EU om svenska förutsättningar och varför Sverige och de nordiska länderna ofta kräver undantag i regelverken, och han tycker inte vi gjort tillräckligt stora ansträngningar för att förklara vår modell.

– Vi har ibland en föreställning om att vi klarar oss själva, men så fungerar det inte. Vi är också EU och vi måste ta plats och peka på våra exempel. Jag tror att vi har mer att bidra med utifrån våra erfarenheter, men vi är så försiktiga. Lagstiftning behöver inte vara dåligt – men det kan bli dåligt om den svenska rösten inte hörs i debatten.

Kompromissandet är en styrka

Han kan inte säga exakt när hans politiska intresse började, men ett samhällsengagemang hade Ilan redan från tidig ålder.

Tron på rättvisa och jämlikhet har drivit mig.

– Jag hade kamrater som hade det väldigt tufft. De individernas uppväxtvillkor har påverkat mig och format mig som människa. Tron på rättvisa och jämlikhet har drivit mig.

Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor har varit i fokus i hans politiska uppdrag. Efter att ha varit politiskt aktiv som student och senare kommunpolitiker blev han EU-parlamentariker för två år sedan.

– Jag uppskattar olikheterna och dynamiken i europeisk politik. Precis som jag är formad av mina erfarenheter hemifrån är mina kollegor formade av sina erfarenheter, det är lärorikt och stimulerande. För att komma överens handlar det om att ge och ta i diskussioner med andra partigruppsföreträdare – och inte minst inom den egna partigruppen. Kompromissandet i EU är en styrka, och står i kontrast till den polarisering som råder i svensk politik.

Vad är viktigast för att stärka konkurrenskraften i EU?

–  Investeringar i utbildning och forskning, innovationspolitik och kompetensförsörjning är nyckeln, och att bygga det på robusta system precis som vi har gjort i Sverige, med hållbara sociala villkor. Den gröna omställningen, digitaliseringen och att motverka onödig byråkrati är också viktigt framöver.